Vetenskapens princip skulle med Aristoteles kunna definieras som en metod att ur en orubblig väsensgrund dra ovedersägliga slutsatser.20 Syllogismen eller deduktionen utgör därför hörnstenen i Aristoteles metodlära. Förutsättningen för att en syllogism skall kunna konstrueras är emellertid att satser som återger väsensenheterna är säkrade. Vill man, som Aristoteles gör, identifiera deduktionen med den vetenskapliga metoden, blir frågan om hur syllogismens premisser fixeras, avgörande för vetenskapens existens. Till att börja med försöker Aristoteles lösa problemet med att anta första, oförmedlade insikter, som själva inte kan eller behöver bevisas, men som tjänar som premisser i den syllogistiska bevisningen. I Analytica posteriora framhåller Aristoteles Därmed kommer Aristoteles till frågan hur de principer, som är förutsättningen för den vetenskapliga bevisningen skall kunna fixeras. Han utvecklar tankegången att det finns olika typer av vetenskapliga principer. Först och främst finns s.k. axiom, som har rent formell karaktär. De behöver eller kan inte bevisas. Varje försök att bevisa ett axiom förutsätter nämligen kännedomen om detsamma.22 Principer av detta slag förekommer framför allt i matematiken. Motsägelselagen är det exempel som ligger närmast tillhands. Det är utan vidare tankeoperationer uppenbart och ovedersägligt att något inte samtidigt både kan vara möjligt och omöjligt. Enligt tertium non datur-satsen kan endast det ena påståendet vara sant: ett tredje gives inte.23 Sådana formella och “innehållslösa” satser hjälper dock inte långt när det 20 Jfr definitionen av den syllogistiska slutledningen i Analytica posteriora, 74 b 5 ff. 21 Aristoteles, Analytica posteriora, 71 b 20 ff. 22 Aristoteles, Analytica posteriora, 72 a 15 “En oförmedlad deduktiv princip kallar jag fastställande (θέσι ) när man inte kan bevisa den och inte ha den för att förvärva någon kunskap”. 23 Aristoteles, Metafysiken, 1057 a. Om nu vetandet är sådant som vi bestämt det, så är nödvändigtvis det demonstrativa vetandet avhängigt ting som är sanna, ursprungliga, oförmedlade, mer kända, tidigare och kausala i förhållande till slutsatsen. Ty så blir också principerna avpassade till det uppvisade.21
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=