RSK 9

han ett tacktal om tro och vetande i det “postsekulära” samhället. Talet hölls en månad efter den  september, och är naturligt nog i hög grad tidsbundet.13 Men det viktiga elementet i Habermas’ anförande handlar om hur vi i det postsekulära samhället ska förhålla oss de fortfarande livskraftiga religionerna. Sekularisering i modernitetens koncept innebar en fortlöpande process, som hade till mål att om inte utrota så i vart fall låta religionerna förtvina.15 Den .. visade tydligt att denna syn på sekulariseringen inte längre är hållbar. Den “Entzauberung der Welt” som Max Weber påannonserade i början av seklet som en konsekvens av det moderna samhället, visade sig inte hålla.16 - och -talets forskare levde i tron att sekulariseringen var en entydig process på vägen mot moderniteten. Spridningen av den moderna vetenskapen, utbildningen och teknologin talade om en entydig kunskapsbild, i vilken det inte ansågs behöva religiösa förklaringar, och där man i det moderna samhället inte heller behövde räkna med några kraftfulla religiösa organisationer. I dag utgör religionerna en påtaglig och synlig realitet i det senmoderna eller postsekulära samhället. Vi måste därför omdefiniera vad vi menar med sekularisering, och vi måste också i vårt sekulariserade samhälle finna nya förhållningssätt till andra religioner.17 Vetenskapen blir central i detta sammanhang. Det är nämligen vi forskare och vetenskapsmän, som enligt Habermas har auktoriteten att hävda ett samhälleligt monopol på ett globalt kunnande. Det krävs av vårt samhälle att vi har ett religiöst medvetande, som gör att vi kan kognitivt kan bearbeta andra konfessioner och religioner. Dess-  13 Jürgen Habermas, Glauben und Wissen. Friedenspreis des Deutschen Buchhandels 2001. [Laudatio: Jan Philipp Reemtsma], Sonderdruck Edition Suhrkamp Frankfurt/Main, 4 uppl. 2005. 14 Robert Audi & Nicholas Wolterstorff, Religion in the Public Square: The Place of Religious Conviction in Political Debate, Rowman & Littlefield Publ. Inc.: Lanham 1996. 15 Niklas Luhmann, Die Religion der Gesellschaft, Suhrkamp: Frankfurt/Main 2000. 16 Max Weber, Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus, Archiv für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik vol. 20-2 (1904–5), övers. Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, Borgholm 1978. 17 Hartmut Lehmann (utg.), Multireligiosität im vereinten Europa. Historische und juristische Aspekte. Wallstein Verlag: Göttingen 2003.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=