RSK 8

En av de mest komplicerade frågorna kring lappskattelanden är i vilken utsträckning samer själva valde att sluta dela in lappbyn i skatteland på grund av att renskötseln förändrades. Man bör komma ihåg att indelningen i lappskatteland även för fjällsamernas del var avpassad för en intensiv renskötsel med ganska små hjordar. För renskötare med stora hjordar blev landen ett hinder för ytterligare tillväxt. Renskötare utan skatteland kunde också anse att systemet var föråldrat. En landlös same kunde vara framgångsrik i renskötseln, medan en med skatteland kunde misslyckas. Det kunde tvinga den landlöse med stor renhjord att hyra in sig på den misslyckades betesmarker. Indelningen i lappskatteland var inte heller lämpad för den extensiva renskötsel som började tillämpas inom svenskt område från senare delen av -talet och blev helt dominerande i slutet av -talet. När man diskuterar frågan om renskötselns inverkan på indelningen i skatteland måste man börja med Torne lappmark. (Här avses endast de delar som ligger inom Sveriges nuvarande gränser.) Det var där lappskattelanden först avvecklades, trots att trycket från nybyggare inte var särskilt påtagligt. I Torne lappmark försvann lappskattelanden ur skattelängderna redan från. Vi vet inte varför. Men utredningarna kring gränsdragningen mot Norge hade börjat vid den tiden och i gränstraktaten från  föreskrevs att ingen same fick ha skatteland i mer än ett rike. Renskötseln i Torne lappmark bedrevs i stor utsträckning på norsk sida. Det kan ha varit en av orsakerna till att skatteland inte längre togs upp i skattelängden. Lappskatteland upprätthölls av häradsrätten i Torne lappmark ännu i mitten av-talet, men mot slutet av seklet börjar de nämnas allt mer sällan i domböckerna. Även om en relativt storskalig rennomadism var dominerande i Torne lappmark vid mitten av-talet så var den administrativa landindelningen fortfarande anpassad till en jakt- och fiskeekonomi med endast  Förändringar i renskötseln

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=