. Flera andra beslut om bosättningar ovanför odlingsgränsen togs senare under -talet. När renbeteslagen trädde i kraft fanns ännu bara den provisoriska odlingsgränsen. I förarbetena råder en viss osäkerhet om hur man skall betrakta den. Därför nämns inte odlingsgränsen i års lag. När renbeteslagen trädde i kraft var den definitiva odlingsgränsen fastställd. Då anges den också som en gräns för de områden i Lappmarken där fjällsamernas renar får vistas hela året. Så har också varit fallet i alla följande renbeteslagar. Samerna hade den övergripande rätten till jakt och fiske på sina lappskatteland. När rätten till lappskattelanden försvagades eller upphörde påverkades också denna rättighet. Dessutom föreskrev en fiskestadga och en jaktstadgaatt fisket och jakten var fria på oavvittrad mark. Det bör ha gällt hela Lappmarken eftersom ingen avvittring hade genomförts där. Jakten och fisket betraktades sannolikt som fritt i Lappmarken från mitten av-talet. Det kan också ha gällt på de lappskatteland som fanns kvar, men den frågan kräver ytterligare forskning. Samernas rätt till jakt och fiske ovanför odlingsgränsen fastslogs i renbeteslagen och upprepades i renbeteslagen . Trots det fortsatte både den bofasta befolkningen och ledande tjänstemän att betrakta dessa nyttigheter som fria ända in på -talet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=