RSK 8

i Jämtland. Målet vandrade genom instanserna till . I sin dom i detta så kallade Skattefjällsmål kom Högsta domstolen (HD) till liknande slutsatser som Holmbäcks utredning. Den skriver att rättsläget redan före  års renbeteslag framstår “som så entydigt att staten då måste ha ansetts vara ägare till skattefjällen, ytterst på grund av  års påbud”.9 Men HD konstaterade också att samer i Norroch Västerbotten ofta behandlades som likställda med skattebönder.10 Eftersom skattefjällsmålet bara gällde Jämtland kunde inte domstolen ta någon hänsyn till detta utan ogillade samernas talan. Forskningsläget förändrades i grunden när den finska rättshistorikern Kaisa Korpijaakko-Labba lade fram sin avhandling om samernas landrättigheter . Den översattes till svenska  och gavs ut under titeln “Om samernas rättsliga ställning i Sverige-Finland”. Korpijaakko-Labba undersökte främst det område som ligger kring den nordligaste delen av gränsen mellan Sverige och Finland, men hon drar också in material från domstolar i andra delar av länderna samt skriftligt material från olika myndigheter. Undersökningen går fram till cirka. Hon visar att den familj som brukade landet i princip hade ensamrätt till resurserna. Systemet med lappskatteland upprätthölls med stöd av häradsrätten. Landen var avgränsade från varandra. De kunde ärvas, skänkas bort, säljas, förpantas och arrenderas ut. Korpijaakko-Labba avvisar påståendet att  års skogsordning skulle ha gjort lappskattelanden till krono eftersom deras gränser ofta registrerades i häradsrätten. (Skogsordningen gällde endast områden som “låg fjärran från ägoskillnaden”.) Hon påpekar också att skogsordningen lästes upp vid ting i lappmarken utan att domstolspraxis påverkades. Därför kan den inte ha ansetts tillämplig på lappskatteland.11  9 Nytt Juridiskt Arkiv 1981:1, s 229 10 A.a., s 189, s 201 11 Korpijaakko-Labba 1994, s 443 Nya resultat

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=