RSK 7

Narva, död ); ()  rader latinska hexametrar av Christianus Winther, ‘Wiburga-Carelius’ (från Viborg i Karelen; senare kyrkoherde i Jääskis, död). A. Beträffande de grekiska accenterna och spiritustecknen har jag förfarit på samma sätt som i föregående dikt. 2 ε πλ9καµ+ν] Ordet, som är vanligt hos Homeros, betyder ‘med vackra lockar’. Stiernhöök har nog här menat att det kunde användas i samma betydelse somε πλεκτ9ς, ‘vackert flätad’.  Som framgår av den textkritiska apparaten, har det första ordet råkat ut för en dittografi.  Xλωρ*ς] Det fanns flera Chloris i den antika mytologien. Den som här avses är en nymf som identifierades med Flora, blommornas och vårens gudinna. På våren förenar hon sig med Zephyros, Västanvinden. Ovidius behandlar denna saga i Fasti , ff. (Chloris eram, quae Flora vocor ... ). B. 2 ff. liber est apertus etc.] Här anspelas på promotionsakten, med dess riter och attribut, som den tedde sig i Rostock. Ordet mitra betyder egentligen ‘huvudband’, ‘huvudbindel’ (av orientalisk typ), men får väl här tas i betydelsen ‘krans’, brukad även vid dagens svenska promotioner, liksom ringen. Den öppna boken hörde även den hemma i äldre promotionsceremonier, även i Sverige. Promovendi var tillsagda att medföra någon bok, gärna en stor. Under ceremonien utropade så promotor plötsligt: Aperite libros (“Öppna böckerna!”), varvid alla gjorde så. Därefter yttrade promotor Legite! (“Läs!”), och alla läste högt ur böckerna en stund. Slutligen manade promotor: Claudite libros! (“Stäng böckerna!”), varvid promovendi slog samman böckerna med en smäll. Den sistnämnda uppmaningen kunde ibland anknytas till ett Vergiliuscitat (Ecl. , Claudite iam rivos, pueri, sat prata biberunt, “Stäng (bevattnings)bäckarna, gossar, ängarna har druckit nog.”). Denna sed tycks ha upphört i Sverige omkring . (Se 

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=