Nicolai (Ofeegh, död) utnämnts till ordinarius i Stockholm och varit Gustav Vasas biktfader vid dödslägret, varefter han utnämndes till ordinarius i Strängnäs. När Johan III beslöt återställa de medeltida stiften, blev Erasmus Johan IIIs hovpredikant och samtidigt återbördad som domprost till Västerås, där han efterträdde Johannes som från var biskop i Västerås. Dalkarlarnas dröm om en egen biskop kom så på skam, men Stockholm fick sent omsider ett eget stift av delar från Ärkestiftet och Strängnäs stift. Johan Olofsson Stiernhöök torde ha begagnat tillnamnet Dalkarl alltsedan han bedrivit studier vid utländska universitet och icke ens då ha latiniserat det, som brukligt var. Han bibehöll tillnamnet som domare och ämbetsman ända tills han adlades med namnet Stiernhöök (av Kristina utfärdat sköldebrev, seBilaga B). Namnen Stjernefalk och Hökenstierna säges ha varit alternativ. Ordet stjärna var ofta använt som för- eller efterled i adelsnamnet, särskilt av ämbetsmän under -talet. Efterledet hök var däremot ovanligt. Enligt traditionen skall det ha syftat på Hökebacken i Rättvik, där han föddes och växte upp före tonåren. En annan, närliggande möjlighet är det, att han ville ankyta till sin avlidne svärmoders frälse namnHök, sedan hennes ätt utslocknat på svärdssidan. I vart fall är det just en hök, som pryder hans vapensköld - liksom hennes. Johan Stiernhööks fader Olof Pedersson hade sökt sig till tjänst inom kyrkan, som efter Reformationen hade behov av lärare och präster, som bekände sig till den nya trosläran och kom att lyda under års Kyrkoordning. Man vet att han blev komminister i Rättvik med boställe på Hökebacken och kan antaga att han hade gift sig omkring . Det var brukligt, att ämbetsmän och präster icke ingick äktenskap förrän i samband med den första fasta tjänsten och Johans äldsta Adelsnamnet Stiernhöök och vapenskölden Johans fädernesläkt Fadern Olaus Petri
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=