Llider i(Soo-raler låe; ringsluisen fortfarande, nied fa undantag, på landsln'gden, oeh det skedde sniå feirändringar beträffande iitforniningen a\ Inggnaderna. \’\ hererna gällde främst förbättrade Inggtekniker. l>t a\ de bäst be\ arade tingshusen från bfirjan a\' 1800-talet o finns i Långelanda som ligger norr om .Vriäng. 1 luset togs i bruk uSo; oeb användes som domstolsbvggnad fram till 191^6. Som så många andra tingshus från iKoo-talet hade tingssalen i l.ångelanda en central placering på botteni aningen. \’ia en förstuga kom allmänheten rakt in i salen och kunde ta plats på åhörarbänkar.'' .\rkitekterna och byggmästarna fick allt större kunskap om historiska byggnadsstilar och detta a\speglades i utformningen a\ domstolslnggnaderna på 1800-talet. \ id mitten a\ 1800-talet uppfördes flera domstolslnggnader i in renässansstil, till e.xempel rådhusen i Söderhamn och Malmö. Under andra hälften av århundradet slogs som sagt allt fler härader och tingslag samman till stiirre domsagor, \ ilket ledde till ett behov av större tingshus och större tingssalar. Salarna fick inte längre plats i den traditionella salsplanen utan sköt istället ofta ut på baksidan a\' tingshusen. Så är fallet med tingssalen i Delsbo tingshus (1897) och i tingshuset i Lerum (1892). Domaren och tingshusen i centrum 1872-1932 o ^ .\r 1872 presenterades en n\' reformsom utöikade antalet ting från tre till sex per år v ilket i sin tur ledde till ett iikat beho\ a\ domstolslokaler."’ dö å år senare, 1874, drogs häradshfndingarnas boställen in. Dessa t\ å reformer ledde till stora förändringar beträffande domstolsInggnadernas placering och utformning i slutet a\’ 1800-talet. A\en den utbyggda infrastrukturen och de förbättrade kommunikationerna 199
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=