Xya författningsideal och nya stilideal 1809-1872 Under iSoo-raler ujcirdes flera fl)rsök atr reformera den s^ enska processrätten. l.agkommirtén presenterade sitt betänkande till Allmän Cmiminallag 18:^2 och 1849 lade Lagberedningen fram ett förslag till ny Rättegångsbalk. Inget av lagförslagen antogs dock, men de gamla fdreställningsprinciperna ersattes med tiden a\ de nva ideal som hade sitt ursprung i den franska revolutionen. Svnen på både domstolarnas och domarnas roll förändrades. Sunni r/uV///c ersattes a\ egalitetsprincipen från 1840-talet och framåt, d’anken om allas likhet infor lagen skulle \ ara en a\ grundstenarna i rättsväsendet. Ståndssamhällets mångfald a\ domstolar skulle ersättas a\ en enkel domstolsorganisation och många a\ de äldre specialdomstolarna fors\ ann också \ id mitten av 1800-talet. Under århuntlradet ändrades ä\en synen på rättegångsombuden. I i~;;4 års lag hade der inte funnits något kra\ på att ombuden skulle ha juridisk utbildning. Detta ledde till att advokaterna många gånger \ ar lekmän eller jurister som såg uppdraget som en bisyssla. Benämningar som "bränn\ insadvokat" användes flitigt. I den n\ a liberala rättsstaten skulle emellertid adxokaten företräda och sk\ dda sin klients intressen. Krat et på juridisk utbildade ombud ble\ allt starkare. Som en fbljd a\ denna o utx eckling bildades i88~ St eriges .Xdvokatsamfund. .\r 1862 presenterades n\ a kommunallagar som gav kommunerna sjäh stvre inom sitt begränsade område. Socknarna delades upp i en borgerlig och en kt rklig kommun. I samband med reformen skapades ä\en nva tätortskategorier: stad, köping och municipalsamhälle. Landskommunerna bildades \ ilket ä\en kom art förändra domsagornas omfattning. Detta på\ erkade ä\ en utseendet på häradsrätternas domsagor. 198
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=