Rättsliga normer betraktades inte längre som någonting transeendentalt utan som ett resultat a\ människans med\etna skapande. Rätten framträdde i de positi\a normerna st)m människan sig själv hade ställt upp. Rätten ansågs forma ett autonomt, ostridigt och heltäckande system och rättsnormernas tillämpning tänktes att fidja en logisk metod. Redan under 1800-raler karakteriserade Max Weber sin rids rätt med samma attribut."' Weber hänvisade framfor allt till den t\ ska prix aträttsliga hcgreppsjurispnidaiscti. Inom många finska rättsområdena moderniserades rätten under sista hälften a\' 1800-talet och början a\ 1900-talet. Rättens och rätts- \etenskapens ut\eckling \ar starkt beroende a\’ det politiska läget.'" Under sluter a\ 1800-taler nådde den t\ ska rärtsposiri\ ismens rankar också de finländska rätts\ etenskapsmännen, " och sedan Finland återfått sin själ\ ständighet 191'’ blev landet en modern rättsstat \ ars \ iktigaste principer skre\ s in i 1919 års regeringsform. Där stadgades också att presidenten bibehöll makten att be\ ilja nåd i indi\ iduella fall.'' låi lång tid har emellertid förflutit sedan Webers dagar, låen rättsliga formalismen har kritiserats till exempel i form a\’ interessejurisprudens, rättslig realism os\’.'' Rå grund a\ kritiken har den mest radikala formalismen minskat i bet\delse inom den moderna rätts- \etenskapen. dVots detta kan man emellertid hävda att den \ ästerländska rätts\ etenskapen ännu i dag är rättspositix istiskt betonad. Rättsliga bedömningar skall i första hand underbyggas med skrivna lagar och utomrättsliga argument bör ej amändas. Inom straffrätten framträder till exempel idag rättsstatens och de rättsliga positi\ ismens ideal i form a\ legalitetsprincipen. Med denna princip menas att endast sådana gärningar som uttrvckligen är straffbara enligt lag kan anses \ara brottsliga, och endast sådana påföljder som lagen föreskrix er i det enskilda fallet kan komma i fråga \ id en bestraffning 108
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=