Benådningsinstitutionen och modern rätt ILftcr denna korta historiska tillbakablick är der dags att svara på den egentliga forskningsfrågan som ställdes i början a\ artikeln; vilhni Hr hanhhiiugsiustituTiojiais relation till doi moderna ratten oeh rättsstaten} låm att kunna s\ara på frågan, juåste man dock först definiera begrepppen moder}! /v»/och rättsstiit. Rättsstat är ett begrepp som \anligen knvts till iSoo-talets politiska diskussion om konstitntionalismen. I^tt a\ de främsta kra\ en som den europeiska bourgeoisien ställde under i<Soo-talet \ ar att de nationella regeringarna framdeles skulle \ ara bundna \ id (grund)lagarna, och att allt godr\cke skulle \ara förbjudet. Lagarna skulle sålunda skxdda medborgare för staten och dess maktutövning.''' Ltt konkret arrangemang, som skulle fungera som en garanti för rättsstatens e.\istens, \ ar idén om maktfirdelning mellan den lagstiftande, dfimande och \ erkställande makten som ut\ecklades a\ Montescjuieu under 1700-talets uppbsningsperiod. Den moderna rättens - eller snarare det moderna rättsliga tänkandets - uppkomst dateras \ anligen till uSoo-talet. \ id den tiden fick det naturrättsliga tänkandet bereda rumför den rättsligapositivismen, som är ett at- det moderna rättstänkandets \ iktigaste kännetecken, l-ranz Wieacker har karakteriserat rättslig positit ism med filjande ord: "t)icsL'r RcchtswissL-nschafr lau die Reclusaii.scliauung de.s )rcbtszi'issais(i.uittlichfti Posaivisouis ziiuniiule, welelier die Reclit.s.särze und ilirc .Vnweiuiung ausschliesslieh aus St.srein, Begriften und l.elir.sätzen der Rechrswissenscliatr ahleitet, ohne ausserjuristisehen, etwa religiö.sen, .sozialen oder wissensehafrliehen Wertungen und /.weeken reehtserzeugende oder reehr.sändernde Kratr zuzugestehen.Ili107
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=