RSK 11

30 manfalla även om de ofta föreligger samtidigt.8 Med andra ord är det inte säkert att en gärningsperson uppvisar en särskild förslagenhet bara för att hen noggrant har planerat dödandet. Beträffande flera andra försvårande och förmildrande omständigheter är det ovisst i vilket förhållande de står till varandra. Som exempel kan nämnas den förmildrande omständigheten att gärningen är begången i affekt, dvs. under inflytande av starka känslor, och den försvårande omständigheten att gärningen är planerad. Kan det tillgodoräknas en gärningsperson som förmildrande omständighet att hen har varit upprörd vid brottets utförande om gärningen samtidigt har föregåtts av långvarig planering? Uppsåtligt dödande är en brottstyp som i allmänhet genererar långa fängelsestraff och där förekomsten av förmildrande eller försvårande omständigheter många gånger kan medföra skillnader på flera års fängelse. Det finns därför en poäng med att närmare reflektera över vilka konkreta omständigheter som kan medföra att ett visst uppsåtligt dödande föranleder ett strängare eller mildare straff än ett annat. Mot denna bakgrund har denna uppsats två syften. Det ena syftet är att nyansera historieskrivningen beträffande utvecklingen för mord och dråp och hur distinktionen mellan de två graderingarna av uppsåtligt dödande har förändrats från 1734 års lag till idag. Det andra syftet är att närmare undersöka hur man historiskt har sett på dödande i affekt för att få uppslag till en principiell diskussion om innebörden av begreppet och dess relation till försvårande omständigheter såsom förekomsten av planering och förslagenhet.9 Inledningsvis ska framhållas att bedömningen av hur strängt straff som ska utgå för ett uppsåtligt dödande idag sker på två sätt: dels genom placeringen av dödandet i en straffskala, dvs. rubriceringen av gärningen som mord eller dråp, dels genom placeringen av gärningen inom denna straffskala, dvs. straffvärdebedömningen.Mellanbedömningar av grad och straffvärde finns ett nära samband och i denna uppsats gör jag inte någon ideologisk distinktion mellan dem.10 Istället utgår jag från att det är två bedömningar med samma syfte – nämligen att bestämma hur strängt straffet ska vara för en viss gärning. På så sätt är det för uppsatsens del intressant att lyfta fram både vilka omständigheter somspecifikt haft betydelse för dödande med kallt blod i stundens hetta 8 Prop. 2018/19:138, s. 33. 9 På grund av ämnets omfattning har jag avgränsat bort tillräknelighetsproblematiken. I uppsatsen diskuteras således inte stark affekt som en omständighet som ev. kan medföra att en gärningsperson varit otillräknelig. 10 Jfr NJA 2017 s. 531 p. 10-11.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=