RSK 11

20 kunde utfärda egna sedlar, något som var mycket vanligt under 1800-talet, men sedlarnas rättsliga status var komplicerad då de saknade status som lagligt betalningsmedel under denna period. Första världskriget och det efterföljande inbördeskriget medförde ny penninginstabilitet med skyhög inflation, som förvärrades av att guldmyntfoten avskaffats. Nya lagar stiftades 1918 – 1921 för att komma till rätta med situationen. En viktig fråga var om guldmyntfoten skulle återinföras. Som ett alternativ till ett återinförande av guldmyntfoten diskuterades i enlighet med Modern Monetary Theory att sedlar också var pengar och därigenom lagliga betalningsmedel. Till slut återinfördes guldmyntfoten 1925, vilket säkerställde stabila penningförhållanden. Under denna period infördes också flera nya regleringar för bankerna och sedlar erkändes som betalningsmedel enligt lag. tobias johansson, Stockholms universitet, presenterade sin uppsats Egendomsskyddets djupstruktur – några reflektioner kring Tuoris kritiska rättspositivism i förhållande till bankresolution. Johansson undersöker konkursreglerna för banker och andra finansiella institut, så kallad resolution. Om de generella konkursreglerna gällde även banker skulle det leda till många oönskade bieffekter, till exempel påverkan på andra banker, att allmänhetens förtroende för finanssystemet skadas och så vidare. Därför röstade riksdagen igenom Resolutionslagen år 2015 för att hantera banker som riskerar konkurs. Enligt lagen kan bankverksamheten då tas över av Riksgäldskontoret som kan ta till ett antal åtgärder som får stor påverkan på banken, bankens aktieägare och bankens kunder. Riksgäldskontoret kan vidta åtgärder som att sälja bankens aktier och egendom, göra ändringar i avtal med mera för att säkra borgenärernas egendom – vilket inkluderar småsparare och låntagare med bostadslån. Frågan är om egendomsskyddet ligger i det Tuori kallar den rättsliga djupstrukturen. Det som talar för det är att redan Platon och Aristoteles förde fram idéer om äganderätten, idéer som utvecklats fram till våra dagar av tänkare som Tomas av Aquino, John Locke, Jean Jacques Rousseau, John Rawls och Robert Nozick. Egendomsskyddet finns numer inskrivet i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och i de regionala människorättssystemen i Europa, Amerika och Afrika. Om det är så, hur passar resolution i så fall in i djupstrukturen? Frågan skulle kunna besvaras genom följande analys: 1) Anses äganderätten värd att försvara? 2) Finns begränsningar av äganderätten i förhållande till allmänna intressen? 3) Finns i så fall rätt till kompensation? 4) Proportionalitet. 5) Förutsebarhet. Hans slutsats är att resolutionslagen följer dessa drag och att den att bygga broar

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=