bruno debaenst & rawaz shanagar, red. räknelighet. Vidare skulle de medicinska experterna granskas av Sundhetskollegium, dåtidens motsvarighet till Socialstyrelsen. Vid samma tid arbetade Lagkommittén med en ny kriminallag som lades fram 1832. I förslaget, som var influerat av upplysningens idéer, motsatte sig kommittén hårda straff och förordade individualprevention. I samma anda blev otillräknelighet uttryckligen grund för befrielse från straffrättsligt ansvar. Efter inspiration från Feuerbach och den bayerska strafflagen från 1813 infördes ett psykologiskt kriterium i syfte att avgöra vem som var otillräknelig. Samtidigt pågick en diskussion om förmildrande omständigheter. Psykiatrins allt starkare position i kombination med en felaktig användning av förmildrande omständigheter i domstolarna ledde till den oönskade effekten att personer som bedömts som otillräkneliga fick lägre straff. Därför ändrades reglerna om straffrättsligt ansvar i strafflagen år 1945. Det är alltså den historiska bakgrunden till dagens unika svenska regler. Det andra seminariet inleddes avkristian keskitalo, Helsingfors universitet, som presenterade uppsatsen“The legal history of the money regulation in Finland – Markka before the second collapse of the gold standard”. Uppsatsen var en del av hans avhandlingsprojekt om den finska penningregleringens rättshistoria. Efter den ryska annekteringen av Finland 1809 förblev den svenska riksdalern den mest använda valutan i Finland. Den ryska regeringen ville 1840 ersätta den svenska riksdalern med rubeln. Finlands bank fick rätten att växla valutorna och eftersom villkoren var mycket förmånliga slutfördas utbytet redan 1850. Krimkrigets utbrott 1853 skapade dock penninginstabilitet som följdes av en finanskris. Som reaktion på den ekonomiska krisen beslutade den finska senaten 1859 att införa en egen valuta, den finska marken. Efter visst ryskt motstånd gav tsar Alexander II efter för de finska kraven och valutan kunde införas 1860. Detta var ett viktigt steg i finsk penninghistoria, dock kvarstod många problem då den finska marken var knuten till den ryska rubeln och inte till en silvermyntfot, vilket krävdes för att etablera privata banker, genomföra finansiella reformer och ta utländska lån. Flera förändringar av de finansiella regleringarna följde, viktigast var införandet av silvermyntfoten och senare guldmyntfoten 1878 vilket var i linje med den generella internationella trenden att gå från silver till guld. De första kommersiella bankerna grundades med början 1862. Bankerna 19 Den 11 september 2019
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=