RSK 11

150 Formularprocessen var en utveckling av den tidigare legisaktionsprocessen och var liksom den i hög grad formaliserad.441 Varje actio hade sin egen formula.442 Formulären var i regel standardiserade och utformade efter schabloner utgivna i pretorns443 edikt (av edicere, att kungöra).444 Formkraven tredjemansavtalets tidiga historia iudicis arbitrive postulationem (genom begäran om domare eller skiljeman) (3) legis actio per condictionem, varommer nedan. Därtill fanns två exekutionsförfaranden, nämligen (4) legis actio per manus iniectionem (genom handpåläggning) och (5) legis actio per pignoris capionem, närmast att jämföra med pantrealisation. Se allmänt om dessa Gaius, Institutiones 4.12–29, och t ex Kaser & Knütel, Romersk privaträtt s 563 ff; Mousourakis, Fundamentals of Roman Private Law s. 312 ff eller Metzger, An Outline of Roman Civil Procedure s. 17 ff. 436 Kaser & Knütel, Romersk privaträtt s 557 och 563 ff; Mousourakis, Fundamentals of Roman Private Law s. 310 ff, ssk s. 312. 437 Jfr Gaius, Institutiones 4.11. 438 Jfr Mousourakis, Fundamentals of Roman Private Law s 316 f och Kaser & Knütel, Romersk privaträtt s. 560. 439 Jfr Gaius, Institutiones 4.30 samt se Mousourakis, Fundamentals of Roman Private Law s. 316 f omLex Aebutia (200 f kr) och om Augustus reform genomLeges Iuliae iudiciorum publicorum och privatorum17–16 f kr, se om det senare även Kaser & Knütel, Romersk privaträtt s. 560 f. 440 Jfr t ex J Samuelsson, Tolkning och utfyllning s. 483: ”I klassisk, realistisk retorik är ’formalism’ egentligen inte namnet på en ståndpunkt som det är möjligt att inta, utan en beteckning att åsätta det som man vill ta avstånd ifrån – det som inte är modernt. ’Formalist’ är ett skällsord […]” (noter uteslutna). Jfr även s. 120 ff och s. 134, m omf hänv, samt J Samuelsson, Åter till huset vid Göta älv, de lege 2013 s. 146. 441 Kaser & Knütel, Romersk privaträtt s. 560; Metzger, An Outline of Roman Civil Procedure s. 17 ff och 21 ff m hänv. 442 Kaser & Knütel, Romersk privaträtt s 577, jfr s. 559 f och 569 f. 443 En särskild romersk statstjänsteman, inför vilken civilprocessens första steg togs, se om det i brödtexten. Under en period fanns det i Rom två pretorer, Praetor urbanus med vilka hade det gemensamma draget att de idealtypiskt genomfördes som ritualer, för vilka stränga formkrav gällde.436 Om en part underlät att uppfylla formkraven, eller råkade göra fel, kunde detta medföra att talan förlorades.437 Gaius (Institutiones 4.30) skriver historia och berättar hur legisaktionerna föll i onåd, på grund av att de alltför rigida formkraven orsakade omotiverade rättsförluster, och därför slutligen utmönstrades, till förmån för formularprocessens aktioner. Legisaktionerna var dominerande från åtminstone de tolv tavlornas tid till ca 200-talet f kr,438 och blev i princip slutligt utmönstrade genom kejsar Augustus processreform 17 f kr.439 (Man kan, kanske roat, notera att Gaius genom sin historieskrivning förfäktar sin egen tids (formulär)systems, och sitt eget ämnes, relativa förträfflighet, genom att måla upp forna tiders ordning som alltför formalistisk. Då kan man även notera att denna alltjämt populära typ av legitimerande historieskrivning alltså går långt tillbaka.)440

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=