de skadelidande med det antal skrindor hö de förlorat. Skulle de återkomma skulle de plikta med fem riksdaler och de renar som fanns på ägorna skulle saklöst fällas.34 Här finns alltså en länsstyrelseresolution som innebar att samer inte borde finnas nedanför lappmarksgränsen. Frågan inställer sig då om detta skall tolkas så att samerna i äldre tid inte flyttade längre än dit. Till det kan man säga att beläggen för att samiska vinterflyttningar förekom ner till kustbygderna visserligen är spridda men ändå otvetydiga. Ett av de äldsta beläggen härrör från Sorsele församling, där prästen vid en visitation klagade över att Ran- och Granlapparna nästan varje år flyttade nedåt landet, ända till Burträsk och Skellefteå socknar.35 Uppgiften bestyrks av en berättelse “om lappar och nybyggare” av Lorens Kristoffer Stobée.36 Ibland var, skriver han, lappmarkerna i Västerbotten inte tillräckliga för betet varför lapparna “effter erhållet lof af bönder som hafwa widsträckt utmarck, emot en half eller en fjerdendels rens eller några ostars gifwande, går ned på det bebygda landet och nästan till Östersjökanten med sina renar”. Från -talet finns fler belägg. I sin femårsberättelse - skriver landshövdingen: “De nomadiserande Lapparne uppehålla sig egentligen i Lappmarkerne, men nedslå sina bopålar under vintrarne äfven å de ställen af kustlandet, der tjenligt bete för deras renhjordar finns att tillgå”.37 Två reseberättelser ger också information. Lundaprofessorn Johan Wilhelm Zetterström uppger , under stor förtrytelse, att fjällapparna under sina flyttningar ned till Umeå skogsland och upp igen mycket skadade skördarna för bönderna i Degerfors (Vindeln).38 En engelsk resenär noterade att han alldeles oväntat stötte på en renhjord utanför Bure vid kusten i norra Väster- 34 Kammarkollegiet. Kansliet. Skrivelser till orterna 1793 juli-sept., vol. B I Ia 1: 430 (RA). 35 Direktionen över Lappmarkens ecklesiastikverks handlingar 1763-1767 (RA) . 36 Utgiven även i Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1919, s. 68 ff. 37 KB:s uti Norrbottens Län… Embetsberättelse för åren 1847,1848, 1849 och 1850-1850, s. 4. 38 Joh. Wilh. Zetterstedt 1832, s. 48.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=