RSK 10

I sin dom i Skattefjällsmålet  skrev HD att tolkningen av  års skogsordning blev “avgörande för den fortsatta utvecklingen”.78 Men någon genomgång av hur skogsordningen tolkats gjordes aldrig i samband med Skattefjällsmålet. En kort sammanfattning till och med  är därför på sin plats. När man ser tillbaka på händelseutvecklingen från till i dag kan man förvånas över att det påstående som Holmbäck framlade utan någon motivering fick ett sådant genomslag. Den enda rimliga förklaringen är att kronan sedan länge betraktades som ägare till huvuddelen av jorden i Lappmarken. I det allmänna medvetandet hade kronan skaffat sig ett slags “hävd” på marken. Myndigheter och lagstiftare hade otillräckliga historiska kunskaper i frågan.79 Åke Holm-  . Det första skedet är perioden-. Då var innebörden att bruken behövde skog och borde gynnas. I vissa delar av Sverige ansågs bondbyarna göra anspråk på för mycket allmänningsskog. Om det skulle anläggas bruk i sådana områden förbehöll sig kronan rätten att avvittra skog till brukens behov. Bönderna skulle få behålla så mycket som ansågs skäligt. Gustav Vasas brev från skulle ha givit kronan rätten till oavvittrad skog. . Nästa period sträcker sig fråntill . Sedan riksdagen beslutat om en ny skogsordning  åberopades aldrig den gamla som stöd för några kronans anspråk. När man tolkade skogsordningen från  i historiska återblickar under senare delen av-talet och fram till  betraktades den som enbart en avvittringsstadga. Ingen antydde att den skulle ha gett kronan någon “privaträttslig” äganderätt till oavvittrad skog. . Kuylenstiernas påstående  att skogsordningen gav kronan “privaträttslig äganderätt” till oavvittrad skog var en nyhet. Holmbäck utvidgade  denna tolkning till att gälla även Lappmarken. Kuylenstiernas och Holmbäcks påståenden var inte grundade i någon rättshistorisk analys, men anammades ändå av staten som grund för dess anspråk på äganderätten till jorden i Lappmarken. Tolkningen avgörande 78 NJA 1981:1, s. 200. 79 Ett exempel är 1882 års lappkommitté som hävdade att lappskattelanden var ett förhållandevis nytt påfund som kommit till därför att samer uppsökte samma plats med sina renar år efter år

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=