liggjordes som :. Holmbäcks uppgift var att undersöka rättsutvecklingen angående lappskattelanden med utgångspunkt i den samling avskrifter av häradsrättsdomar som ett antal excerpister samlat in för Wiklunds räkning i samband med hans utredningsuppdrag angående den svensk-norska renbetesfrågan.53 Denna samling avskrifter omfattar cirka sidor.54 Vilka principer man följt vid sammanställningen är okänt. Målen refereras in extenso från mitten av -talet och ungefär år framåt. Därefter blir referaten mer fragmentariska för att till slut krympa till små lappar med hänvisningar till mål där lappskatteland omnämns. Trots sina brister är denna avskriftssamling fortfarande en grundläggande källa för forskningen om lappskattelanden. Att granska och komplettera den genom att gå igenom alla domböcker på nytt skulle kräva stora resurser. Holmbäck kompletterade Wiklunds samling med litteraturstudier och egna forskningar vid landsarkiven. I den publicerade utredningen behandlar Holmbäck års skogsordning på en och en halv sida, varav ungefär en tredjedel är textreferat. Han inleder sin granskning med att konstatera att påbudet inte syftar på Lappmarken. Han skriver: “Det framgår av hela läggningen av års påbud om skogarna, att det ej har för ögonen annat än förhållandena i de trakter, i vilka bofasta bodde, blott mellan dessas ägor och kronans skulle rågångar uppgås…”.55 Några rader längre ner upprepas denna slutsats: “Å förhållandena i de trakter, där lapparna hade sina hemvister tager påbudet icke sikte…”56 Mitt i en mening inför sedan Holmbäck ett nytt element i resonemanget. Sedan han påpekat att påbudet inte “tager sikte” på de trakter “där lapparna hade sin hemvist” tillägger han “men enligt sin ordalydelse måste det gälla även i dessa”.57 Dessa tio ord bildar en 53 Se förordet till SOU 1922:10. 54 Riksarkivets avskriftssamling I, vol. 519-526, RA. 55 SOU 1922:10, s. 47. 56 Ibid. 57 Ibid.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=