såker, och vad han betydde av skydd för samerna har vi ovan sett i fallet Blåskalsfjäll. Kungl. Maj:t avslog besvären vid sammanträde den mars .43 Därmed var skattefjällens områden fastställda. De var uppenbart för små, men det spelar för problematiken kring vinterbetena mindre roll, eftersom de under senare delen av-talet utvidgades och blev till de “åretruntmarker” vi har idag. Den avgörande frågan blir i stället vad som menades med att det på fjällen fanns näring för renarna “under årets alla tider”. Underlaget är som synes långtifrån entydigt. När det gäller Sösjöfjället utpekade avvittringslantmätaren (Forsell) inte några vinterbetesområden alls, däremot områden för vår- sommar och höstbeten. Möjligen kan han ha menat att vinterbetesområdena fanns i Kålås- och Skäckerfjällen (som Jacobsson avvittrade). De tre fjällområdena skulle ju brukas gemensamt för att bäst kunna utnyttja dess olika tillgångar. Det innebär i så fall att renar skulle kunna födas över vintern på detunnland som de två sistnämnda fjällen bestod av. Av dessa fjällmarker kunde dock knappast mer än en tredjedel användas för vinterbeten. Detta kan man se av en karta som lämnades in till Kungl. Maj:t från länsstyrelsen i samband med samernas besvär .44 Den visar att de utpekade vinterbetesområdena i Ruts- och Strådalarna motsvarar ungefär en tredjedel av området. Om lantmätarna verkligen menade att så begränsade områden skulle räcka året runt för så många renar måste man i hög grad ifrågasätta deras kompetens att bedöma saken. Expertis på renskötsel brukar hävda att det för vinterbeten behövs flera gånger så stor yta som för sommarbeten. Det är dessutom ett välkänt förhållande att man inte kan slita på ett och samma vinterbetesområde många år i rad och att renarna på grund av väderleksförhållandena vissa år måste flytta bort från sina 43 Civildepartementet, statsrådsprotokoll och konseljakt den 15 mars 1853 nr. 3 och 4. I konseljakten ingår alla här nämnda besvärshandlingar (RA). 44 Protokoll och beskrivningar till kartorna över Sösjö samt Kålås och Skäcker skattefjäll uti Kalls socken i Jämtlands län. Tillhör civildepartementets konseljakt den 15 mars 1853. Kartavdelningen, departementsakter, stort format (RA).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=