Vid- års riksdag gjorde bondeståndet en framställning om att rikets jordeböcker borde förbättras. Efter några års behandling av ärendet i olika instanser utfärdade Kammarkollegium ett cirkulärbrev om att nya så kallade specialjordeböcker skulle upprättas med början .38 Arbetet skulle utföras av landskamrerarna med biträde av kronofogdar och häradsskrivare. Vad jordeböckerna skulle innehålla föreskrevs av kammarkollegium i ett cirkulärbrev .39 De skulle vara uppställda i kolumner “först till nummer på hwart hemman, i Byen och Socknen; sedan till hemmantalet och naturen Skatte, Krono och Frälse”. Specialjordeboken för Norrbottens läns lappmarker omfattar Luleå lappmark (Jokkmokk, Gällivare socknar)40 samt Norra lappmarksfögderiet (Jukkasjärvi och Enontekis socknar). Varje uppslag i jordeboken är uppdelat i ett antal kolumner, helt enligt direktiven. Bland annat finns kolumner för “skatte”, “krono”, “bergsfrälse” och “frälse”. Trots att Kammarkollegium ålagt länsmyndigheterna att ange kameral jordnatur lämnas kolumnerna för “skatte” eller “krono” tomma när det gäller lappbyar och lappskatteland. För varje lappby görs en anteckning på högersidan. Kommentaren kan vara mer eller mindre utförlig, men innehåller uppgiften att byarna skattar enligt ordningen från och/eller kronofogdeinstruktionen från , d v s att byarna har påförts en bestämd skattesumma och att samernas egna representanter fördelar skatten mellan byamedlemmarna. I kolumnen “Innehavarens namn” införs ibland ett personnamn, en skattesumma samt namnet på ett lappskatteland. Men det är endast i en del av lappbyarna. års specialjordebok 38 Wirsell 1968, s. 147 ff. 39 Kammarkollegii cirkulärbrev 31 oktober 1823. Årstrycket. 40 Jordebok Norrbotten 1825, vol. III, Lappmarkerna, RA. Arjeplogs och Arvidsjaurs socknar tillhörde Västerbotten till 1837.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=