77 garanti för ständernas rättigheter. Bestämmelser av detta slag åtnjuter, vad gäller varaktighet och bindande kraft, en speciell kvalitet. Sedan beror det på ständernas ställning, hur i realiteten en sådan relation gestaltar sig. Mohnhaupts komparativa översikt kan kanske ses som en begynnande möjlig syntes mellan den ’nya’ synen och Gierke. 5. Försöker man nu överföra dessa kontinentala insikter till Sverige, kan man i den existerande litteraturen endast få svar styckevis och delt. Det torde i varje fall kunna påstås, att det inte föreligger någon sammanfattande undersökning, som följer den här relevanta utvecklingen och söker interpretera den. Genom Sam Clasons pionjärinsats, hans uppsats från 1901 om fundamentallagsbegreppet hos Johannes Loccenius, är vi ganska väl underrättade om teorins utseende på akademisk nivå under 1630-talet och några årtionden framåt. Det är till del från den kontinentala debatten bekanta ting, som det här rör sig om: trosenheten, tronföljdsbestämmelser, kungaed.Svenskarnas officiellt förfäktade uppfattning i konflikt med tyska interpretationer kring 1600-talets mitt kan följas i Pär-Erik Backs studie kring utvecklingen i Svenska Pommern.Vår kunskap omden tidigareutvecklingen är dock betydligt mer fragmentarisk. Det är en helt öppen fråga, när begreppet fundamentallag först dyker upp i Sverige. Det är bekant för svenska avhandlingsförfattare under 1610- och 20-talen, också här förbundet med trosenhet och tronföljd, men det är mer än troligt, att man kan göra ytterligare preciseringar.^' Det torde — för att endast nämna ett exempel — redan vid en ytliggenomgång av Gustav Adolfs skrifter kunnapåstås, att i kungens olikaframställningar en del aktstycken tillmäts en mer central betydelse än andra. Vid beskrivningen av religionsförändringen, arvföljden och Gustav Vasas testamente tillskrivs de en bestämd kvalitet och varaktighet. Bestämmelserna förklaras vara bindande både ’’ Clason, S., Studier i 1600-taIets svenska statsrätt. Johannes Loccenius och hans lära om rikets »fundamentallagar». Statsvetenskaplig tidskrift. Arg.4, 1901. Back, P. —E., Herzog und Landschaft. Politische Ideen und Verfassungsprogramme in Schwedisch-Pommern umdie Mitte des 17. jahrhunderts. Samhällsvetenskapliga studier utg. av Statsvetenskapliga inst. vid Lunds universitet, Bd 12, Lund 1955. Omfundamentallagsbegreppets förekomst i Sverige under förra hälften av 1600-talet se Runeby, N., Monarchia mixta. Maktfördelningsdebatt i Sverige under den tidigarestormaktstiden, Studia Historica Upsaliensia, Bd 6, Stockholm 1962. En avvikande tolkning återfinnes i Olsson, H.A., Fundamentallagsbegreppet i den politiska debatten i vårt land under 1650- och 1660-talen, Statsvetenskaplig tidskrift, N. F'. 72, 1969. Jfr. även Oestreich, G., Vom Herrschaftsvertrag zur Verfassungsurkunde. Die »Regierungsformen» des 17. Jahrhunderts als konstitutionelle Instrumente (i: Vierhaus /= not 11/) och Runeby, N., Das »bedingte» Erbreich: Schweden (i: Kunisch /= not 13/).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=