50 mot kyrkan. De karaktäriseras här somuppenbara kättare, vilket också bekräftas i det domslut som föregick avrättningarna. Härigenom kunde också de tidigare löftena omamnesti upphävas, ty enligt kanonisk rätt kunde inga giltiga avtal ingås med kättare. Kyrkans ställning försvagades genom att två av dess biskopar föll offer för avrättningarna, men kanske ännu mer genom kättardomen, som inte godtogs som helt trovärdig och genom de intriger som föregick den. Det låg nära till hands att se kyrkan sommedskyldig i detta övergrepp. Härigenomfick Gustav Vasa en god utgångspunkt för sin propaganda och hans befrielsekrig måste genomTrolles handlande också bli ett krigmot kyrkan. Detta motiveras ytterligare genomatt Kristian, innan han lämnar Stockholm, där tillsätter en interimsregering bestående av bl. a. de fyra biskoparna Didrik Slagheck, Gustav Trolle, Jens Andersen och biskop Otto i Västerås somalla var hänsynslösa maktpolitiker. Gustav Vasa fullföljde i sina politiska och kyrkliga relationer sin släkting och företrädare Sten Stures politik. Också han menade att kyrkan intefick utvecklas till en stat i staten. Kyrkans stora godsinnehav och självständiga ställning i förhållande till de styrande, då den var underställd påven i Rom, gjorde den svårhanterlig i en krissituation. Då landet var splittrat politiskt, kunde kyrkan ställningstagande lätt bli avgörande. Därför krävde Gustav Vasa att få påverka utnämningar till högre kyrkliga ämbeten liksom han krävde kyrkans lojala uppslutning och uttalade stöd i krissituationer. På grund av kurians odiplomatiska hållning under Sturetiden och Kristians våldsamheter därefter, stod ett ovanligt stort antal av landets biskopsstolar vakanta då Gustav Vasa kom till makten, vilket gav honom större handlingsfrihet. GustavVasa togsjälv initiativet vid utnämningen av nyabiskopar ochvalde då personer somstod honomsjälv eller det gamlaSture-partiet nära. De nyutnämnda biskoparna fick inte samma möjligheter somsina företrädare till självständigt handlande, då de aldrig fick någon vigning i Rom. De förblev electi och kyrkan hade heller inte någon invigd ärkebiskop som kunde föra deras talan sedan Trolle förpassats ur riket. Dessa interna svenska kyrkopolitiska förvecklingar sammanfaller i tid med reformationens genombrott på kontinenten. Influenser därifrån når också snart Sverige och omfattas av Gustav Vasa med ett visst intresse. Tvåav den nya lärans företrädare, ärkedjäknen vid domkapitlet i Strängnäs, Laurentius Andreae och läraren vid domskolan där, Olaus Petri, inledde snart ett samarbete med Gustav Vasa. 1523 blev Laurentius Andreae hans sekreterare och den som kom att forma hans politik. Olaus Petri blev 1524 stadsskrivare i Stockholmoch predikant i Storkyrkan. Ungefär samtidigt kom Nikolaus Stecker, somhar kallats den förste evangeliske kyrkoherden, från Eisleben till Stockholm. Det reformatoriska budskapet blev först känt och godtaget i Stockholmbland hantverkare och köpmän, som ofta hade tysk proveniens.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=