Gunnar Bramstång 40 ten. Före 1700-talets slut har, understryker denne, någon möjlighet till distinktion mellan judiciellt och disciplinärt förfarande icke ägt doktrinmässigt underlag. Begreppet disciplinärrätt såsom ett från det normala straffrättsliga förfarandet artskilt institut har icke utbildats före 1790talet. Motsvarande distinktion mellan judiciellt förfarande och administrativ disciplinärrätt möter hos oss, heter det vidare, främst i 1820 års berömda betänkande omrättegångsfrågors skiljande från verken. Svårigheterna att på det terminologiska området kunna iakttaga några strikta distinktioner mellan olika kategorier av domstols- och myndighetsavgöranden torde knappast bliva mindre. Nu inställer sig emellertid frågan, huruvida icke vissa omständigheter vid tiden för GRF:s tillkomst måhända skulle kunna motivera ett annat eller i varje fall ett något modifierat betraktelsesätt. För det första torde väl allmänt kunna sägas, att GRF gav uttryck åt principen, att domsrätt skulle utövas av domstol (jfr GRF §§17 och 47). 1809 års konstitutionsutskotts bekanta memorial med den Montesquieu’s maktfördelningslära följande indelningen i en styrande och en lagstiftande makt samt en domaremakt förtjänar härvidlag även beaktande. Denna principiella, grundläggande boskillnad mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter kan måhända tänkas ha påverkat även terminologien på området i en preciserande riktning. För det andra kommo de under 1800-talets förra del initierade och delvis genomförda reformerna av domstolsväsendet att medföra, att specialstolarna liksom den åt adminstrativa verk tidigare inrymda domsrätten i allmänhet avskaffades.^®^ Sålunda bortföllo sjötullrätterna 1836, borgrätterna och slottsrätterna 1844, hallrätterna 1846 samt bergsdomstolarna 1851. Ifrågavarande domsrätt anförtroddes vanligen åt allmän domstol. Vad upphörandet av de administrativa verkens domsrätt beträffar må i synnerhet beaktas tre författningar av 17 april 1828, varigenom vissa mål skildes från rikets styrelseverk och överflyttades till de allmänna domstolarna. Dessa författningar voro KF angående upphörande av styrelseverkens domsrätt i vissa mål, KF angående upphörande av kommerskollegii domsrätt i vissa till dess handläggning hörande mål samt KF angående upphörande av bergskollegii domsrätt i de bruks- och bergshanteringen rörande tviste-, brott- och utsökningsmålen. Fråga är emellertid, om de ovan anförda omständigheterna kunna anses berättiga till några mera bestämda slutsatser rörande en till de allmänna 103 JÄGERSKIÖLD, tidigare a.a. s. 167 f. Beträffande detta betänkandes tillkomsthistoria och betydelse jfr Lavin, tidigare a.a. s. 41 ff. Jfr N. Gärde, Rättegångsbalken, i Minnesskrift ägnad 1734 års lag, I, Sthlm 1934, 103 104 s. 373 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=