Gunnar Bramstång väsentlig förstärkning av den enskildes skydd, låt vara att reformens räckvidd icke alltid har uppskattats till fulla värdet i den senare debatten om GRF § 16. Bakgrunden till denna formulering av 1809 års svenska »Magna Charta» kan, som i det föregående ådagalagts, icke rättvisande uppfattas, om ett historiskt-internationellt perspektiv saknas. I våra medeltida landskapsoch sedermera landslagars konungabalkar och edsformulär sammansmälte en äldre germansk rättsåskådning med den kristnade rättens. Förhållandena i det gryende 1200-talets England ledde till formuleringen av den Magna Charta Libertatumsom senare grundlagsstiftare i skilda länder och vid olika tider ständigt ha påmint om och som fortfarande hyllas såsom bärare av »das Ur-Grundrecht» — skyddet mot godtyckliga frihetsberövanden — även om de bakomliggande idéerna otvivelaktigt gå ännu längre tillbaka. Behovet av ett dylikt värn komatt framträda med särskild styrka under de engelska independentisternas sega kamp för religionsfrihet. Deras åskådning, utmejslad i John Lockes statslära, kom att utgöra en viktig beståndsdel i det idégods som ledde utvecklingen på politikens och statsrättens områden i England och Amerika under 1700-talet, i riktning mot kontrollerad maktbalans och lagbunden medborgarrätt. I Europa kommo dylika idéer samtidigt att ingå i upplysningsfilosofiens statslära, vars prominente utformare och förespråkare Montesquieu var välkänd för frihetstidens och den gustavianska epokens teoretiska systembyggare och praktiskt-politiska debattörer i vårt land. Franska revolutionens för den kontinentala statsrätten epokgörande författningstexter formulerades med amerikanska dokument som förlagor. Franska föregångsmän stodo emellertid i fortlöpande personlig förbindelse med amerikanska grundlagsfäder, varför ett ömsesidigt idéutbyte och följaktligen ett gemensamt inflytande på den samlade utvecklingen låter sig påvisas. Fiändelseförloppets huvuddrag och framför allt dess resultat — en på gemensamma grundvalar vilande statsrätt —ha varit välbekanta inomde kretsar i vårt land som kommo att styra utvecklingen fram till tidpunkten för GRF:s antagande. Häradshövdingen Anders Nordell, författare till en projekterad konstitutionsakt år 1791, säges, betecknande nog, ha framträtt som en ledande talesman för grupper, influerade av den amerikanskfranska författningssynen. Till följd av de omfattande och delvis skakande politiska omvälvningarna blevo väl omvärldens blickar framför allt fästade vid förhållandena i Frankrike och Amerika. I fråga om Englands statsskick höllos emellertid uppmärksamheten och kunskaperna vid makt genomMontesquieu’s tidigare berörda intresseinriktning samt även genom De Lolmes författarskap. Habeas Corpus-skyddet, välbekant framför allt från den engelska rätts32
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=