Gunnar Bramstång Bergstedt förmådde tydligen, kommenterar Karlbom, med sin påminnelse om »engelska lagen Habeas Corpus» utskottet att i § 16 intaga dess stadgande om skydd mot godtycklig förvisning,®^ »Habeas Corpus»-skyddets ofullständiga reglering i GRF har, med viss historisk bakåtblick, understrukits av Stjernberg.®® Kännedomen om det engelska författningssystemet förmedlades kanske i synnerhet av dess hängivne beundrare, schweizaren Jean Louis De Lolme (1740—1806), vars berömda skrift »La constitution de TAngleterre» (1771) år 1809 översattes till svenska under titeln »Englands constitution eller engelska regeringsförfattningen, jämförd med den republikanska styrelsen och de andre europeiska monarkier». Hans Järtas uppfattning om de engelska förebildernas betydelse synes framgå bl.a. av det Korsbergerskamemorialet inför borgarståndet 1 sept, 1809. Däri hänvisades till den frihet det engelska folket åtnjöte genom en statsförfattning, »på hvars bepröfvade grunder vår nya är till dess väsendteliga delar uppförd». Uppmärksammas må i sammanhanget även ett av Karlbom®® anfört ämbetsutlåtande 1815, där Järta erinrade om den »engelska lagstiftningen, af gemensamt ursprung med den svenska, af samma riktning till bevarande af den personliga friheten och säkerheten och under hvarandra liknande förhållanden af politisk frihet». (Kurs. här.) Thermasnius har påvisat viss överensstämmelse mellan Bergstedts synpunkter och ett av presidentsekreteraren, sedermera envoyén Per Olof von Asp (1745—1808) —Bergstedts femton år äldre kollega, frände och nära vän — författat »Project till en Förenings- och Säkerhets-Act».®^ Projektet, tryckt som bilaga till Stavenow, Bidrag till den gustavianska tidens författningshistoria II (Uppsala Universitets Årsskrift 1919, program 3), gör en intressant skillnad mellan »säkerhet och frihet, allmän eller enskyld» samt »allmän och enskylt personlig säkerhet».®® Som Thermasnius påpekat, innefattar von Asps »Project» vissa bestämmelser av »Habeas Corpus»-natur (förbud mot inmaning i häkte förutan laggiltiga skäl m.m.) samt dessutom det närliggande, i tidigare svensk statsförfattningsrätt traditionella förbudet mot att »någon fördärfva till liv, ära, lem och gods; innan han blifvit lagligen förvunnen och vid behörig Domstol dömd».®® I en senare, omfångsrik skrift — »Politisk dröm 1806» (publicerad och kommenterad av G. Sandberg i Uppsala Universitets Årsskrift 30 Närmare Karlbom, tidigare a.a. 1964, s. 297 f. Nils Stjernberg, Om de nutida rättsliga garantierna för medborgarfrihet och rättssäkerhet, II, StvT 1921, s. 6 ff. Karlbom, a.a. 1964, s. 316. ®^ StvT 1950, s. 223 ff. Jfr även Lange, tidigare a. gradualavhandling 1940, s. 17. Uppsala Universitets Årsskrift 1919, program 3, s. 41 och 47. «» A.a. s. 47. 64 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=