RS 7

1809 ÅRS REGERINGSFORM tagelsen beaktande; man frågar onekligen efter inspirationskällan till en, som det senare skall visa sig, betydelsefull förstärkning av den enskilda individens principiella integritetsskydd. Var af Håkanson själv här den ursprunglige initiativtagaren, eller kan uttrycket antagas härröra ur annan fatabur? En fingranskning av Anders af Håkansons insatser försvåras helt allmänt genom att dennes enligt traditionen efterlämnade papper och handlingar förkommit och sannolikt ännu icke, trots idoga efterforskningar, påträffats.'*^ I stockholmspressen annonserades första gången 4 maj 1809 Axel Gabriel Silverstolpes bekanta broschyr »Hvad synes Allmänna Opinionen önska till en, nu möjlig. Förbättring af Svenska Statsförfattningen?» Det är, hävdar Andgren, sannolikt, att Järta direkt medverkat vid dess tillkomst.^® I denna skrift inplaceras — liksom i Silverstolpes senare författarskap, varom ytterligare i det följande —begreppet »personlig frihet» i ett enhetligt, omsorgsfullt genomtänkt system. Här skiljes sålunda mellan »Statsmakternas allmänna och medborgarnes enskilta säkerhet», mellan allmän och »personlig» frihet. Silverstolpe rekommenderar »ändteligen, att hvar individus personliga frihet och dess egendoms rätt genom i Grundlagen bestämda principer försäkras».®^ Thermcenius finner en jämförelse mellan det Håkansonska förslaget och Silverstolpes broschyr utvisa, att den sistnämnde »utan gensägelse måste ha haft tillgång till och noga studerat» sagda förslag.^- Resonemanget kan förefalla övertygande. Fråga är emellertid, i vad mån Silverstolpes skrift i stället skulle kunna antagas ha påverkat utformningen av det Håkansonska förslaget. Kan möjligen det i förslaget inrymda uttrycket »personlig frihet» tänkas emanera från Silverstolpe? En dylik tankegång kan knappast avfärdas såsom varande a priori helt ohållbar. Tidpunkten för publiceringen av Silverstolpes broschyr förefaller klarlagd, men därmed knappast tiden för själva författandet. Manuskript måste givetvis ha förelegat före publiceringen, men hur långt tidigare ett dylikt varit tillgängligt synes icke vara fastställt. Den möjligheten att broschyren författats före (eller under) utarbetandet av Håkansonska förslaget, och sålunda — liksom fallet varit med Poppius’ promemoria — 27 Se närmare Stjernquist, tidigare a.a. 1944, s. 40 ff. Jfr Lydia Wahlström, Skrifvelser från Gustaf III ur Anders af Håkanssons papper, Historisk Tidsskrift 1913, s. 230 ff. Sigfrid Andgren, Konung och ständer 1809—1812 mot bakgrunden av ett författningsprojekt frän sistnämnda år, akad. avh. Lund 1933, s. 8. 1809 års regeringsform, s. 138. "2 StvT 1950, s. 213.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=