RS 7

Reflexioner kring Rodenproblemet 163 En landsdel heter Södermanland och utgör ett biskopsdöme en annan landsdel heter Västmanland eller Fjädrundaland och utgör ett biskopsdöme, en tredje heter Tiundaland, en fjärde heter Attundaland, en femte är Sjdland, som säges ligga österut järns havet (it cystra hafinu). Gentemot denna indelning uppställer UL, som gäller för »alla dem, som bo mellan havet och Sagån och ödmården», följande indelning av det nuvarande Uppland: De tre folklanden Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland, varjämte lagen, inte genom Förordet (Prcefatio) utan genom Stadfästelsebrevet (Confirmatio) ålägger »alla i gemen och envar för sig, som bo i norra Roden» att »följa samma lag utan alla invändningar». Det ligger naturligtvis utomordentligt nära till hands att vid en jämförelse mellan de tvä indelningarna likställa Sjdland med Roden eller åtminstone Norra Roden. Så har Hjärne själv gjort i sin avhandling Roden (Namn och Bygd 1947) s. 65. I Svethiudh-uppstiiscn (Namn och Bygd 1954) s. 109, not 52 återkallar han emellertid sin tidigare meddelade uppfattning och vill i stället med hänvisning till redovisningen för ärkestiftet av den s.k. sexårsgärden eller Viennetionden från 1314 och följande år förlägga Sjdland utefter svearnas kust, vilket i praktiken kommer att innebära att Sjdland sträcker sig från bebyggelsen vid odlingsgränsen någonstans mellan nuvarande Ångermanland och Västerbotten ner mot gränsen till Södermanland. Detta om man följer ärkestiftets gränser omkring är 1314. Följer man Snorre när denne talar om Svipiåds indelning skulle man kunna låta Sjdland gå ända ner 103 till Bråviken.^®* UL (SSGL 3) SS. 5—6. Holmbäck—Wessén SLL, Första serien, Upplandslagen s. 6. Oklart är emellertid om med återkallandet avses något av vad som behandlas i Hj.äRNES stora uppsats Tolft och hundare, numera ingående i utgåvan Land och ledung (Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin, Serien I, Rättshistoriskt bibliotek, trettioförsta bandet 1980) ss. 273—312. Visserligen behandlas här de inom nuvarande Uppland belägna socknarna och skeppslagen utefter kusten men denna behandling torde inte vara beroende av om man i övrigt vill betrakta Själand som sträckande sig upp utefter det norrländska kustlandet. Tydligt är att om man vill se Själand som hela den bebyggda kuststräckan norrut

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=