Gösta Åqvist Ancient Russia and Scandinavia (1877), senare ingående i hans Samlede Afhandlinger I (1919), svensk översättning genom Sven Söderberg under titeln Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna (1882), Korteligen kan väl sägas att detta problem i allmänhet upptagit språkmännens tid i betydligt större utsträckning än det egentliga svenska rode^z-problemet, inte minst av den anledningen att man förmodat genom anläggandet av dessa vidare synpunkter kunna ge en belysning av den svenska expansionen österut. Det senaste arbetet på detta område torde vara Stefan Söderlinds Rusernas rike. Till frågan om det östslaviska rikets uppkomst (eget förlag) 1978 med ingående översikt över den filologiska diskussionen och därmed följande utförliga litteraturanvisningar. För de nu nämnda författarna har problemet inte närmast varit att klarlägga innebörden av uttrycken roden, rops- och liknande utan i stället att härleda en överensstämmelse mellan dessa svenska ord i rent filologisk bemärkelse och likaljudande ord i främmande språk, som är närbelägna vårt eget språkområde. Slutresultatet av de undersökningar som på detta område har företagits, har för några år sedan formulerats av den svenske språkforskaren Björn Collinder på följande sätt: »Zusammendfassend können wir sagen, dass die Identifikation schw. röps-, finn. routsi, russ. Rus', griech. Q(b;, arab. rus ganz einwandfrei ist. Die Versuche, die man gemacht hat, das Wort Rus' anderweitig zu erklären, sind gescheitert.» " Hur tillfredsställande detta nu än må vara så är det dock klart att därmed inte något nytt ljus kastats över innebörden av det svenska rod(en), rops- och därav härledda former. Vad som för Erland Hjärne framstod som ett väsentligt problem får därför fortfarande betraktas som kvarstående och olöst. Lösningen av detta problem har rimligen ingenting med den ovannämnda identifikationen att göra och en eventuell lösning skulle troligen inte i någon nämnvärd grad rubba identifikationens verklighetsunderlag. Däremot måste det betraktas som ett mer inhemskt intresse att ytterligare bidrag lämnas till problemets belysande och frågans eventuella lösning. Eftersom problemet för mig i första hand har administrativt och rättshistoriskt intresse är det naturligt att ta till utgångspunkt förekomsten av roden-uziryck i medeltida handlingar och då särskilt i landskapslagarna. Från de senare noteras förekomsten i följande rättsställen i Schlyters utgåva av Samling af Sweriges Gamla Lagar. (Spärrad stil i texten, vid återgivandet av rättsställen och citat samt i noter härrör från författaren av denna uppsats.) ® Collinder, Björn, Schwedische Handelspolitik vor 1000 Jahren, Saga och sed. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Årsbok 1975, s. 83. 128
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=