1809 ÅRS REGERINGSFORM 3 Den ursprungliga innebörden i de ovan anförda uttrycken i GRF § 16 torde aldrig tidigare ha blivit fullt klarlagd. Det synes därvidlag främst vara uttrycken »personlig frihet» och måhända »fördärva» samt lokutionen »lagligen förvunnen och dömd», som förtjäna en granskning. Ej heller har man i doktrinen närmare sökt utreda den syn på olika åtgärder, motsvarande vad vi numera beteckna som administrativa frihetsberövanden, som vid tiden för GRF:s tillkomst var den gängse.® En analys av terminologien med hänsyn till dåtida språkbruk jämte en idé- och rättshistorisk belysning av de då gällande formerna för ingripande mot individen i administrativ ordning får sålunda antagas vara ägnad att föra debatten framåt. Denna undersökning kommer emellertid i vissa hänseenden endast att innebära en preliminär och stundom något summarisk behandling av de nyss antydda frågorna. Ett mera definitivt och nyanserat ställningstagande kräver en grundligare genomarbetning av ett vidsträckt och icke sällan svåråtkomligt material. Det bör således på förhand understrykas, att framställningen i sitt nuvarande skick är något ofullständig. Vissa partier därav böra emellertid senare genom specialundersökningar kunna kompletteras, fördjupas och överarbetas. II. Varför infördes begreppet »personlig frihet» i GRF § 16? Åtskilligt av innehållet i GRF § 16 äger direkt språklig förebild i äldre inhemska författningar. I synnerhet böra härvidlag uppmärksammas konungabalkarna i Södermannalagen och Magnus Erikssons landslag (konungaeden) samt 1719, 1720 och 1772 års regeringsformer, § 2. Av viss vikt för denna framställning är att konstatera, att uttrycket »personlig frihet» innebar en nyhet i GRF. Fråga är då närmast, varför 1809 års grundlagsstiftare funno det angeläget att speciellt värna om den personliga friheten. Förklaringarna härtill kunna otvivelaktigt vara mångahanda, och vissa av dem ha mer eller mindre utförligt presenterats i tidigare doktrin. I det följande skall den påstådda betydelsen av ett samband mellan kropps- och frihetsstraff först behandlas (1). Därefter uppmärksammas, att ordet »frihet» har förekommit i tidigare statsförfattningstexter (2) samt att detsamma i 1700- och det gryende 1800-talets vokabulär har varit att uppfatta som något av ett allmänt honnörsord (3). Eftersom de första rättighetsförklaringarna av modern typ, tillkomna under 1700-talets senare hälft i olika länder, måste ha varit åtminstone i huvudsak kända för GRF:s upphovsmän, följer i största korthet en presentation av dessa dokument (4), ® Jfr emellertid i viss mån Eek, a.a. s. 29 ff. Beträffande begreppet »administrativt frihetsberövande» se SOU 1960: 19 s. 9 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=