Från privilegiesystem till patent 61 5. det vore dessutom önskvärt om samarbete kunde etableras med våra närmaste grannländer."- Petitionen, underskriven av 187 personer, vilka var väl bevandrade i industrifrågor, inlämnades den 8 augusti 1879 till Kungl. Maj:t, vilken, hoppades man, skulle beakta petitionen vid utarbetandet av en ny patentlag. Den 23 september 1879 ingav så ingenjören W. Wenström till Kungl. Maj:t ett förslag till patentförordning, vilket var grundat på ovannämnda petition."^ En diskussion utspann sig om vem som skulle erhålla skydd, varvid majoriteten menade, att detta skulle tillkomma uppfinnaren. Egentligen var detta inget problem, ty vem skulle i rimlighetens namn hinna före uppfinnaren med ansökningshandlingar till den patentbeviljande myndigheten, om bara uppfinnaren hemlighöll uppfinningen. Däremot måste man försöka råda bot på den allmänna uppfattningen, som var förhärskande bland patenthavarna, att det inte var lönt att vända sig till domstol, då man aldrig fick rätt. Det vore rekommendabelt att för ändamålet konstruera en domstol bestående av både tekniskt och juridiskt sakkunniga personer."^ Problemen rörande hemlighållandet av uppfinningar observerades i en artikel i tidskriften med titeln »Sjelftagen patenträtt», vari det konstaterades, att dylika hemligheter fanns i ett stort antal inom den europeiska industrin bland annat av den anledningen att man saknade det långvariga patentskydd, som amerikanarna ägde. Problemet med de hemlighållna uppfinningarna var för det första att det var omöjligt för en utomstående att vidareutveckla dessa, för det andra att förbudet mot inträde i fabriker, där man använde sig av hemliga uppfinningar smittade av sig till fabriker, där ingenting fanns att hemlighålla samt för det tredje att allmänheten gick miste omuppfinningen i och med uppfinnarens död. Det sakförhållandet, att självtagna patent fanns i en mängd, bevisade uppfinnarens äganderätt till sin uppfinning. Därför borde det ligga i allmänhetens intresse att stärka patentskyddet, så att det blev om ej lika oinskränkt så dock att man kunde skönja ett närmande till den s.k. »självtagna patenträtten» för att på så sätt få del av annars hemliga uppfinningar.^^ Under 1882 diskuterades vid ett flertal tillfällen i tidskriften åsikterna om man borde ha en »frisinnad» patentlag eller om man skulle bevilja patent mera restriktivt. Motståndet mot ett frisinnat patentväsende kom för det första från ämbets- och vetenskapsmän, vilka ansåg att upp72 Ibid. 1879, s. 129 och 134. 73 Ibid. 1882, s. 170. 74 Ibid. 1879, s. 148. 75 Ibid. 1880, s. 223.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=