Rättshistorisk forskning — Finland 185 seder kom professor E. A. Virtanen att lägga grunden till en forskningsgren, somkan kallas för rättssedvänjeforskning. Virtanenvar en kunskapsrik vetenskapsman, som tyvärr publicerade sina rön ganska sparsamt. Av en yngre generation är Antero Heikkinen, som försvarade sin avhandling om trolldomsprocesserna på 1600-talet för ett tiotal år sedan. Heikkinen, liksom Heikki Ylikangas och delvis även jag, hör till Pentti Renvalls elever. Renvall, som skrivit bl.a. om 1500-talets människouppfattning i de rättsliga källornas belysning samt om handhavandet av domartjänsterna under 1500-talet i egentliga Finland, var kanske vid sidan av den ännu verksamme kyrkohistorikern professor Kauko Pirinen den, som mest har lett den finländska profana historieforskningen mot rättshistoriska ämnen. Kansler Pentti Renvalls initiativ ledde till bl.a. det sk. dombokskartoteket, som redan omfattar stora delar av Finland. Genom att alla rättsfall upptecknas både materiellt och juridiskt, har vi om något år möjlighet att mycket noggrannt studera häradsrätternas praxis på 1600-talet. Vissa sekularfester har naturligtvis givit anledning till festskrifter, så till exempel Högsta Domstolens 150-årsfest 1959, Åbo hovrätts 350-årsfest 1973 och Vasa hovrätts 200-årsfest 1977. I den förstnämnda festskriften har professor Aimo Halila givit en exposé över domstolens öden, i de senare har jag axlat en del av den rättshistoriska bördan. Läroämnet rättshistoria i Finland och vid dess universiteter granskas nedan närmare av Heikki Ylikangas. Såvitt jag, som sedan några år flyttats tillbaka till det profana och till den efter Pentti Renvall vakanta lärostolen i finsk och skandinavisk historia och därvid förlorat möjligheten att följa den juridiska examensreformen på nära håll, har mig bekant, är framtidsbilden en aning dyster. Men vid examensreformen har rättshistorikerna även att se till, att behövliga kompendier och kursböcker fås till stånd. Och dessa läroböcker växer inte upp som svampar, utan kräver en myckenhet av arbete, bl.a. i formav primärstudier. Zusammenfassung Die Rechtsgeschichtliche Forschung in Finnland In Finnland gibt es zwei Lehrstuhle fur Rechtsgeschichte, einen an der Universität von Helsinki und einen an der finnischen Universität von Turku. Beide waren in den letzten Jahren unbesetzt — ein Umstand, der allerdings nicht zu gröBeren Forschungsaktivitäten auf rechtshistorischem Gebiet gefiihrt hat. Unter den Anwärtern fiir diese Lehrstuhle können Heikki Ylikang.\s und Lars Björne erwähnt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=