De medeltida svenska böterna BB 17: 3 för nedhuggning av ej fruktbärande träd 1 öre (BB 14: 6 — 3 öre);“^ BB 20:5 för tilltäppning av vattendrag 3 mark (BB 22:3 — 6 mark); KmB 1:2 för försäljning av falskt silver eller guld 3 mark^® (KmB 1:1 — 6 mark); MB 16 för rån av gods som skall skiftas 3 mark (MB 34 —6 mark). Dalalagen'. Genomjämförelse med HL BB 29 för olovligt bruk av annans häst 6 öre (BB 24: 2 — 8 öre) (dock ej full motsvarighet). Västmannalagen: Genomjämförelse med UL AB 5 för hor 3 mark (ÄB 5 — 6 mark); ÄB 13: 1 för dråp på arvlåtare 80 mark (MB 11:6 —140 mark); MB 5 för ej kungjort självskott 13 mark (MB 5, 6 —20 mark); MB 9: 4 för hållbane 6 mark (MB 9:4 —10 mark); MB 10: 2 för dråp av ofött barn 9 mark (MB 11:6 —18 mark); MB 31:1 för bodräkt 3 mark (MB 48: 1 — 6 mark); BB 2: pr för byggnad för nära granne 3 mark (BB 2: pr —6 mark); BB 5: 6 för olaga tjudrat kreatur 3 öre (BB 6: 4 — 3 mark); BB 11: 3 för hysande av legohjon utan tjänst 12 öre (BB 11:3 —3 mark); BB 22: 1, 3 för att ha stämt kvarn och täppt avlopp 3 mark (BB 22: 1, 3 —6 mark); BB 24: 1 för brand genom buren eld 3 mark (BB 24: 1 —6 mark).^^ Västmannalagen'. Genomjämförelse med HL MB 26:6 för olovligt bruk av annans båt eller häst 6 öre (BB 24: 2 — 8 öre), (dock ej full motsvarighet). Hälsingelagen'. Genomjämförelse med SdmL MB 9: 1 högsta böter för ur sår uttagna ben 7 öre (MB 3 — 10 h öre); MB 12 för underlåtenhet att erbjuda läkarvård 6 mark (MB 11 —9 mark). Beträffande MB 12 gör han emellertid också en jämförelse med UL MB 23, som stadgar böter på 4 å mark. Enl. hans resonemang skulle därför de 6 marken i stället avse penningar. Av dessa jämförelser skulle man också kunna få reda på förhållandet mellan värdet på 1 mark silver och 1 mark penningar eller det tal, som anger hur många mark penningar, som svarar mot 1 mark silver i de olika lagarna. Wennström anger härom för VgLL 1 h, för ögL 2 men 101 I samma paragraf BB 17:5 stadgas för nedhuggning av fruktbärande träd 3 öre (BB 14:6 — 6 öre), vilket enl. Wennström skulle förutsätta ett annat förhållande mellan silver och penningar. I Schlyters handskrift B stadgas här 6 mark. Wennström uppger att i dessa och några andra av honom anförda fall Schlyter påstått, att VmL överensstämmer med UL. Först genom Wennströms påvisande att det här gäller silver och att förhållandet mellan silver och penningar var 2 — »okända för Schlyter — kan man säga att UpL och VästmLL innehålla samma bötesbestämmelser». Wennström har här helt missuppfattat Schlyters anteckningar vid de olika paragraferna, t.ex. under ÄB: 5 — V=UpL AeB 5, vilket endast avser hänvisning till motsvarande ställe i UpL —ej full likhet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=