Jordebok och äganderätt Av Professor Gerhard Hafström Den i jordeboken angivna jordnaturen har beträffande olika slags fastigheter stundom åberopats som stöd för uppfattningen, att under rubriken krono redovisad fastighet också skulle ägas av kronand Här nedan lämnas en redogörelse beträffande äganderättsfrågan till följande under rubriken krono i jordeboken redovisade fastigheter, nämligen 1. Prästgårdarna ( —prästbord, prästbol eller prästboställe), 2. Kyrkogårdarna, 3. Kronovattnet nr 1, 4. Häradsallmänningarna och 5. Skattefjällen i Jämtland och Härjedalen. 1. Prästgårdarna Den kyrkliga jordegendom, som Gustaf I indragit till kronan och som därmed blev kronoegendom, upptogs i jordeböckerna i regel under titlar, som utmärkte fastighetens förutvarande egenskap, t.ex. kyrko-, kloster prebende- eller biskopshemmand Eftersom kronans jordeböcker hade karaktären av skatte- och uppbördslängder, blevo de gamla prästboställena, som inte blivit indragna och som fått behålla sin skattefrihet, däremot i regel inte införda i jordeböckerna, liksom inte heller de adliga säterierna. Mot slutet av 1600-talet framskymtar beträffande den kyrkliga jorden den feodala teorien om den delade äganderätten. I en kunglig resolution * Litteratur om jordeboken: Gunnar Wirsell: Om kronans jordeböcker, Lund 1968. — Sam Hedar: Jordeboken. En kortfattad översikt. Meddelanden från Svenska Riksarkivet för åren 1967—1969. Lund 1971. —Gerhard Hafström: Den svenska fastighetsrättens historia, 4 uppl. Lund 1970, s. 107—110. - Betänkande med förslag till huvudgrunder för en decentraliserad förvaltning av prästlönejorden m.m., SOU 1931:24, s. 17 ff. — Carl-Edvard Normann: Den kyrkliga jorden och kronans jordeböcker. Svensk tidskrift 1956. — Jfr Gerhard Hafström, a.a. s. 120 ff. — Beträffande frågan om domstols befattning med tvister om fastighets jordeboksnatur, se Rune Lavin: Domstol och administrativ myndighet, ak. avh. 1972, s. 90.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=