RS 4

34 SIGFRID SJÖBERG 12/2 »civitate Lincopense qui distat per vii dietas ab Upsalia et par V a civitate Strengenensi»: »monasterium Risenbergis — quod — distat ab Upsala per dietas»; 27/2 »Junacopia. qui distat a Skaris per diias inagnas dietas»: 2/3 »monasterio Risenbergis —distat a Lythosia iLödöse) per vii dietas». Av dessa uppgifter kan inan göra sig en föreställning om dagsresornas längd på dessa vägar under ifrågavarande årstid. anlal dagsresor avstånd km c:a (tagsresa km c;a Uppsala—Strängnäs . Strängnäs—Linköping Uppsala—Riseberga . Jönköping—Skara . . Riseberga—Lödöse 80 2 40 180 ö 30 200 40 5 2 (Stora) 100 50 200 37 Härav bör man kunna draga den slutsatsen att en dagsresa pa dessa vägar normalt höll sig omkring 40 km. men kunde utsträckas iqip till 50 km. I varje fall bör det gälla för resenärer av här ifrågavarande slag. Om man lägger dessa uppgifter som grund för en granskning av de argument, som av Hildebrand anförts för hans åsikt, att konungen näppeligen kunde ha varit i Örebro vid denna tid, liksom vad Schlyter anfört däremot, finner man följande. Vägen Stockholm—Örebro utgjorde c:a 200 km. och bör kunna ha tillryggalagts på 4 dagar med stora dagsresor, och vägen Örebro— Siiderköping, som var c:a 150 km., bör normalt ha kunnat tillryggaläggas på 3 å 4 dagar. Man måste därför ge Schlyter rätt i att något absolut hinder icke förelegat för konung Magnus att den 8/3 vara i Örebro. Men det är å andra sidan föga troligt, att konungen skulle ha rest från Stockholm till Örebro för att mottaga protesten och senast dagen därpå resa vidare till Siiderköping. Man torde därför med största sannolikhet kunna ge Hildebrand rätt i att åtminstone den 8/3 någon herredag under konungens ledning icke hållits i Örebro. Schlyter nämner också möjligheten av konungens närvaro i Örebro den 21/2. Icke heller i delta fall

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=