1()6 CLAES PETERSON lelii^en förl)ättral». Kloot fastslår i Cap. XIII oin Wad- eller Pantsättniiii» att del vanliga är att fast egendom efter pantsätlningen f()rl)lir i ägarens besittning, »men Lööspant plägar anlwards C.reditoren i Händer». Emellertid, säger Kloot vidare, är även hypotek i lös egendom möjliga. »Och kan man icke allenast en Deel aff sitt Godz androm till Underpant sättia, ntan oeh alt sitt Godz. rörligt oeh orörligt, thet som han äger eller äga får, såsom rättegång. Process talar iithi den 19 art.» Kloot åberopar liksom koeeeniiis lölö ars fiirordning. som stöd f()r att generalhypoteket tilllnir gällande svensk rätt. Han fortsätter: »Doek så, att man en så ohilligh emoot sigh sielff är. at han sigh förbehåller medh skääl oeh effter Billigheeten, thet som honom och them sinom tarfwas till Klädehonadt att skyla Kroppen medh, oeh til dageligh Spijsning.» Påverkan från Synopsis juris iir här tydlig. Den borgenär, som har en inför rätten protokollerad »Underpant (ifwer heela Gäldenärens Boo, Lööst och Fast», har enligt Kloot förmånsrätt framför andra borgenärer, som endast har panträtter grundade j)å enskilt avtal. Om gäldenären trots detta prioriterar sina på icke offentlig väg slutna pantavlal säger Kloot: »Tå iifhi sådant Fall fordrar effter Billigheeten. then lagligen fiirsäkrade ('.reditorens nndfangne Rätt. at han må fordra the nthlagde Betalningen aff then andre ('.reditoren tilhaka. som hade allenast en Privat Pant Av det 104 sigh förskrifwin. ther på Lagzens Solennitet feelas.» sagila framgår att Kloot ej gör någon skillnad mellan special- och generalhypotek vad beträffar deras sakriittsliga verkan. Publicitet och tidpunkten fiir pantsättningen är således avgiirande. David Xehr.m.w var professor i juridik vid Lunds universitet under åren 1720—53. Han åtnjöt som föreläsare och författare ett mycket stort anseende hos sin samtids jurister.1 sin »Inledning til then Swenska Jurisprudentiam civilem» söker han hryta med den romerska receptionstraditionen och i stället orientera sig mot den naturrättsliga doktrin, som utvecklat sig ])å kontinenten. Den stiirsta delen av denna ius naturale sammanföll emellertid med den romerska rätten.'''*’ .\lla de regler, som Nehrman tar upp kallar C. Kloot, Lagfarcnhectz Spegel. Göteborg 1(57(5. s. 22(5. .1. E. Almqvist, David Nehrman och den juridiska undervisningen. 104 105 Sv.IT 1938. .I.Xgerskiölo. studier, s. 119 100 123.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=