119 .lOHAN STII-:hNIK)ÖK och den romerska rätten »‘MU'lkTlid utvisade en övereiisstäininande idveekliii}' där: nägot som en senare mer systematisk j^enom^Rinf4 av material trän denna liovrätt tillfnllo bekräftat.*’ Med avseende ä riksrådets rätts- |)raxis l)yi,'gde jag likasä pä begränsade nndersiikningar. Rädet saknade nämligen sliirre juridisk sakkunskap; de lÄiredragande i iH'visi()nsmäl tillhcirde samma gnipp av jnrisler. som diimde i de liirda bovrätterna. Riirande jnstitierevisionen bar jag numera nttVn t en fnllstiindig genomgäng av det bevarade akt materialet, som ej better den ger anledning att ändra pä tidigare resultat.' lliirvid bar jag anträffat nägra ntlatanden.*’ som iir knutna till .loban Stiernb(M’)k oeb belyser fiirbällandet mellan svensk rätt oeh romersk. De bar med biinsyn till .Stiernhcxiks roll synts mig \ara av siirskilt intresse. Det saknas ej uttalanden frän tidens svenska domare i överriitterna om, bnr de säg pä rättskiilleprobtemen. Klart är visserligen, att man ej ansäg sig bunden av den romerska riittens bnd. Men samtidigt är det pätagligt, att denna rätt ntiivat ett starkt inflytande ])ä den svenska, en biljd av dess stora datida anktorilet. Den romerska riitteii var väl utvecklad oeb systematiskt bearbetad, den inbemska äterigen starkt kasnistisk oeb lämnade i manga fall alls ingen vägledning. 1'lifrän den äskädningen. all riitisordningarna i de olika länderna, Irots vissa skiljakligbeler, likvid vilade pä en gemensam grund —en jns gentium—var det jiimviil naturligt att i (iverväganden taga med bland andra den romerska riilten. Vi är, idvecklade t.e.\. den lärde Gustaf Rosenhane i Svea bovriiti Iböö, berättigade all se pä den romerska riitlen liksom pä annan främmande rätt. Visserligen obligera \i oss ieke av annat än Sveriges lag, som vi hava svurit nppä, menade han, men vi kan »i discnrrerande" vända ögonen avsides oeb ater tillbaka nppä del, som fiir bänder iir. Man kunde styrka sin mening med argnmenl av »jure Romano». Drottning Kristina Nägra k()|)r:itIsliga domar från (iöta hovriilts KlOO-lalspraxis liar jag ahoropat i mill a.a. i TfR 1974. ' 1'i;n(;kus hypoteser (TfR 1965, s. 189 ff) om, att fog kimde finnas för aigiirande skillnader mellan Svea hovriilts och andra instansers ståndpunkt ifraga om påverkan av friimmande riitt har sålunda visat sig ogrundade, nagot som ej kan civerraska den med svensk riittshistoria fiirlrogne. ^ 1 Nedre jnslilierevisionens arkiv. Riksarkivet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=