RS 30

rättsordningen under den danska tiden: före 1658 särskild förordning. Istället för järnbörden fick nämndemännen ökad betydelse för bevisprövningen.26 Texter frånSkånelagenhar använts som dekoration i gardintyget i rättssalarna i den nuvarande hovrättsbyggnaden. Rättsordningen skilde sig delvis åt mellan stad och landsbygd, eftersom handeln som idkades i städerna behövde andra regler än de som var aktuella på landsbygden. Den äldsta stadsrätten anses vara något yngre än Skånelagen, från 1200-talets mitt. Den tillämpades först i Lund och spreds sedan till andra skånska städer.27 Mycket av det sociala skyddsnätet – försäkringsliknande arrangemang vid brand och sjukdom – hanterades genomgillen och skrån. Knutsgillena i bl.a. Malmö antog gemensamma stadgar på ett åldermannamöte 1256 i Skanör.28 Om Lund var ett rättsligt och kyrkligt centrum komMalmö allt mer att framstå som Skånes viktigaste stad. Detta berodde på läget vid havet, som innebar att Malmö blev ett centrum för fiske, handel och kommunikationen över Öresund. Mot slutet av 1200-talet fanns ett råd som styrande organ i de flesta danska städer, och i Malmö finns belägg för de första rådmännen från 1330-talet. Det fanns då också vanligen två borgmästare åt gången. Nya rådmän valdes av de redan befintliga rådmännen, och ur deras krets valdes också borgmästarna.29 År 1353 gav Magnus Eriksson, kung över Sverige, Norge och Skåne, borgarna i Malmö samma privilegier som borgarna i Lund.30 Motsvarande privilegier gavs sedan 1360 till Malmö av Valdemar Atterdag, sedan denne återvunnit Skåne till 26 Åke Holmbäck och Elias Wessén, Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar, Fjärde serien: Skånelagen ochGutalagen, Stockholm: HugoGeber, 1943, s.XVIIff., samt Kjær och Vogt 2020 s. 72 ff. och 82 ff. 27 Holmbäck och Wessén 1943 s. XLff., Kjær och Vogt 2020 s. 75 ff. 28 Christoph Anz, Gilden immittelalterlichen Skandinavien, Göttingen: Vandenhoeck & Rupprecht, 1998, s. 235 ff. 29 Malmö stads historia bd 1 s. 207 f. 30 Malmö stads historiabd 1 s. 173; Lauritz Weibull (utg.) Malmö stads urkundsbok, Malmö 1901, s. 1 ff. 31 Malmö stads historia bd 1 s. 173 f.; Malmö stads urkundsbok s. 6 ff. 39 Städerna

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=