RS 30

amalthea-attentatet tilltalades ”sinnelag, lynne och karaktärsegenskaper i allmänhet, sådana de alltifrån deras barndom och intill tiden för åtalade gärningarna visat sig”485kunna fås fram.Detta visar att Schlyter var ”väl informerad om den aktuella kriminalpolitiska debatten”.486 När det gäller avgörandet i själva saken fick Schlyter medhåll av ordföranden hovrättsrådet Kallenberg. De ville ersätta Anton Nilssons och Algot Rosbergs dödsstraff med livstids straffarbete. Övriga ledamöter fastställde emellertid rådhusrättens dom. Högsta domstolens majoritet fastställde domen mot Anton Nilsson och Alfred Stern men ändrade Algot Rosbergs påföljd till livstids straffarbete. Anton Nilsson, som då var den enda som dömts till döden, ansökte sedan om nåd.487 Vid denna tid yttrade sig Högsta domstolen i nådeärenden, och majoriteten fann inte skäl att tillstyrka nåd. Bland de skiljaktiga märks justitierådet Erik Marks von Würtembergs yttrande.488 Han menade att dödsstraffet inte borde komma till användning om det inte var ”oundgängligen nödvändigt för rättsordningens upprätthållande”.489 Särskild försiktighet borde iakttas vid gärningar med politisk eller social bakgrund, och dödsstraffet skulle inte ha avsedd verkan utan kanske till och med förvärra situationen om det användes för ett brott, ”somhaft sin rot i sociala missförhållanden, för hvilka samhället själf och dess hittills ledande klasser ej kunna göras helt oansvariga”.490 Kungl. Maj:t i statsrådet beviljade nåd och omvandlade Anton Nilssons dödsstraff till livstids straffarbete. H. M. Konungen, Gustaf V, uttalade sig personligen till statsrådsprotokollet. Han hänvisade till att Anton Nilsson till följd av sin ungdom inte ägt förmåga att värja sig mot samhällsfarliga uppmaningar från andra personer och till att det var fråga omen engångshändelse i det svenska samhället. År 1917 benådades Anton Nilsson helt, i samband med att en liberal-socialdemokratisk regering med Nils Edén som statsminister tillträdde. I den regeringen var den tidigare nämnde Eliel Löfgren justitieminister. 485 NJA1909 s. 61 på s. 64. 486 Modéer 1978 s. 71. 487 Se NJA1909 s. 61 på s. 67 ff. 488 Modéer 1978 s. 79. 489 NJA1909 s. 61 på s. 67. 490 NJA1909 s. 61 på s. 68. 201

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=