hovrätten flyttar till stora kronohuset: 1840–1883 Som nämnts hade lagkommittén lagt fram ett förslag till ny kriminallag 1832, och Skånska hovrätten var i sitt remissvar positiv till förslaget. Detta förslag bearbetades vidare inom justitiedepartementet och lagutskottet, och några delreformer genomfördes. År 1855 ändrades bestämmelserna om snatteri, stöld och rån. Samma år avskaffades spö- och risstraffen och ersattes med fängelse vid vatten och bröd. År 1861 utfärdades nya bestämmelser om mord. Omkring hälften av missgärningsbalkens kapitel omarbetades genom denna typ av förändringar.428 Parallellt med denna utveckling byggdes cellfängelser från 1840-talet och framåt, t.ex. länsfängelset på Malmöhus som stod klart 1855 och hade 102 ljusa och fem mörka celler.429 Mörka celler användes för disciplinbestraffning t.ex. av dem som försökt rymma. De successiva reformerna gjorde rättsläget svåröverskådligt. Till slut var en ny strafflag oundviklig, och reformtankarna från 1830-talet hade successivt fått fäste. När ett förslag till ny strafflag lades fram 1862 utgjorde det framför allt en sammanställning av redan genomförda förändringar. Strafflagen antogs 1864 och trädde i kraft den 1 januari 1865.430 De första sex kapitlen innehöll allmänna regler, t.ex. om svensk domsrätt, om strafftyperna, om medverkan och om ansvarsfrihetsgrunder. Sedan följde 7-25 kap. med beskrivningar av olika typer av brott och deras straffskalor. Intressant är att 6 kap. handlade om skadestånd. De bestämmelserna skulle egentligen ha tagits med i civillagen, men eftersom den aldrig blev verklighet fick bestämmelserna tas in i strafflagen i stället. Det kapitlet överlevde strafflagen när den ersattes av brottsbalken och lades sedan till grund för den nu gällande skadeståndslagen.431 428 Christian Häthén, Stat och straff. Rättshistoriska perspektiv, 2 uppl., Lund: Studentlitteratur, 2014, s. 204 ff. 429 Sigfrid Wieselgren, Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar. Ett bidrag till svensk kulturhistoria, Stockholm: Norstedts, 1895, s. 420 ff. 430 Häthén 2014 s. 209 f. 431 Sandra Friberg och Martin Sunnqvist, ”Crime and tort in Sweden: theoretical distinction, practical connection” i Matthew Dyson (red.), Comparing Tort and Crime. Learning from across and within Legal Systems, Cambridge: Cambridge University Press, 2015, s. 173 ff. 173 En ny strafflag
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=