73 C)M T1N(.STIDEK UNDER LANDSKAPSLAGARNA la^'andel »all j)a livarje lingsliina ut'lor Laiid.slaj,'en luills iner an ell ting i hiiradel» »tinnes alininslone i lagens ord ingen bestämd anledning». Oeh »ätven under den tid. Landskapslagarna gällde, litdlos veekolingen säkerligen ieke hela året (ilver, om de verkligen hiillos med livarje tingslag mer än en gäng under hvarje tingslima». Fi)!' (ivrigt päpekade lagbenulningen all »vid rädfrägande af de äldre lagarna i della ämne, halva ej blotl sjeltva deras siadganden. nian ()ek deras motiver bort komma i betraktande». Slntligen rramhöll beredningen, alt 1(114 ars Rättegängsordinantia endast innebar ett återställande av lagens redan gällande bnd. som genom tidernas oordningar förh^rat i kraft. I ntlålandel avslyrktes lagkommilléns förslag om ökning av antalet lingssammaniräden.-'* All miirka iir all med landslagen här avsågs den år 1442 fastsliillda. d.v.s. den som mi kallas Kristoffers, vilken år 1608 utgivits med knngl. stadfäslelse. Magnns låikssons landslag nämnes ieke. Detta kan förklaras diirmed alt man visserligen tidigare hade kännedom om existensen av en landslag före Kristoffers, men all del vai’ först Sehlyler som i sin lagnlgåva 18(12 oeh 18(17 gjorde en syslemalisk npi)delning av nrkiindsmalerialel på de båda lagarna. l'rån senare lider finnes ett stort antal arbeten, där tingsliderna behandlats, ofta doek endast i korta omnämnanden, (^eh i inlel av dem anföres nagon fnllsländig motivering, vare sig genomsammanslällning oeh jiimförelse av de olika bestämmelserna i lagarna eller genom hänvisning till undersökning av praxis. 1 vissa fall lyeks det endast vara fråga om uttalanden hämlade från tidigare arbeten, i någol fall ordagrant (doek ej i form av eitat). 1 några fall bar endast ordalydelsen av lagbestämmelserna ålergivits utan alt del tydligt framgår hur författarna tolkat dessa. Sådana arbeten ha ej medtagits i denna översikt. Anmiirkas bör vidare, l-iighorcMliiiiigoDS uiulcrciänijja ullåtanden år 1(S4‘2. Slliin 1844. s. 8. I.agliercdiiinf’ens kritik av lagkoniniitléns rcdof^iirelsc för den framta tingsordningen liade emellertid ieke vunnit anslutning från alla tio ledamöterna. 1'yra reservanter, som tillstyrkte kommitténs förslag, godlogo dess motivering om veekolingen. en reservant, som anslöt sig till ma.jorilelens avstyrkande, fiirklarade det vara överflödigt att niirmare undersiika förhållandena före l(il4 oeh slutligen anslöt sig en reservant till majoriteten utan att han ansåg sig »halva hitriidt allt hvad i motiverna dcrtill blifvit yttradt».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=