RS 3

AGRARA MÅTTSENHETKR I DET MEDELTIDA DANMARK lö inånga mark silver clel räknades på varje mark gnid. Diiroin lämnas del i källorna mycket varierande iippgifler. 'Fill all Ixirja med b(")r det ån en gång erinras om att värdet av 1 (irtngtand i jirineip ansågs var 24 (■)rlngar=l mark silver. Om man nn säger, all någon har 1 (irliigland eller 1 mark silver i jord, så är del samma sak, i ena lallel lalar man om arealen (1 (irlugland) i andra lallel om denna jords värde (1 mark silver). Fiirmodligen är det detta liirhållande, som är anledningen till all man på sina håll iipplatlal mark gnid som ett arealmål t. Det framgår hl.a. av de undersökningar A a k j a e r gjort, alt det antal mark silver som räknades på 1 mark gnid viixlat lid efter annan. Sålunda talas del under ^'aldemar Il:s lid 11202—1241) både om gammal och ny guldvärdering. 1 .lyllandslagen är havnen satt till d mark guld. men i åtskilliga andra sammanhang värderas den till 8 mark guld.-’^ Det är niklvändigl all underkasta dessa värderingar en närmare granskning. Men diirvid räcker det inte all se guldvärderingen enbart ur ]>enningväsendels synimnkl. Mau måsle även beakta den agrara situationen och siika klarlägga det samband, som tydligen måsle finnas mellan jordarealen och dess värderingsuormer. Till alt hiirja med skall en lika betydelsefull som förbisedd omstiindighel framhållas, nämligen att fiolens areal förändras. Under 1100- och 1200-talen utökades byarnas och därmed bolens åkerarealer i betydande omfattning. Härav fiiljer. alt bolets jordvärde stiger, del är inte detsamma varken i yta eller värde i mitten av 1200-talet som det var 150 ar tidigare. Xär man söker bediuna detta värde, förefaller det naturligt all gå från ett lägre guldvärde till ett luigre och inte tvärt om. Fiir undvikande av missföirstånd vill jag lietona, att frågan inte gäller huruvida del har skett någon ökning av jordvärdet i och ITir sig, värdeökningen beror på en kvantitativ utökning av bolet. Hur denna iikning gått till. skall liingre framnärmare belysas. 1 sin utredning om penningväsendet i Danmark under 1000-lalel uppger (1. G a 1 s 1 e r. att i Frankerriket under Karolingertiden var fiirhållandet mellan guld och silver omkring 8:1, »og sandsyldigvis maa det samme have varet 4'il- .S. .Aakjaer, .Maal, \’aegl. s. 229. - Land ineasurcinonl cdc., s. l.k'L 0. .Skaiilrui), Den jy.sko I.dv, ;5. Bog, t'l. 12 IT, .s. 127.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=