14 HILBERT ANDERSSON soin de t.o.ni. skulle komma att överleva. Även myndigheterna utnyttjade dem stundom. Det är ingenting ovanligt alt läsa i en daglig tidning, att ett hemman om 40 tunnland är till salu, och ännu i början av innevarande sekel talade man omskäppland oeh ät lingar. 1 byarna har man hållit l ast vid de ålderdomliga och — ulan tvekan — ändamålsenliga måtten. Räkningen i örlugland o.d. passade däremot utmärkt för myndigheter och stiirre jordägare, andliga och världsliga, som ofta befann sig på större avstånd frän de byar, där gårdarna låg. Den bragle de olika ytmåtten i enkla och av alla kända relationer till varandra, vilka dessutom hade den fördelen att vara identiska med räkningen i pengar. För fogdar och skrivare var systemet lätthanterligt, fiir jordägare överskådligt. Som redan nämnts härrör den äldsta uppgift, som kan tolkas som ett agrart silvermåtl. från Skåne. 1 vilken utsträckning det nya måttet genomförts i provinsen är f.n. inte nuijligt alt avgöra, men det finns källuppgifter iihiver den nämnda, vilka i varje fall tyder på att silverräkningen inte var okänd i Skåne. Sålunda heter det i Skånelagen (kap. 20): »Jag och mina birfäder hava fått av din jord ett (i res land. (kurs. här) eller mera eller mindre, och det vill jag på grund av min hävd icke mista».-’ Fran slutet av 130()-talet fiireligger bl.a. en uppgift från nordöstra Skane. där det i en urkund från år 137t) heter: »In Willandshaerelh i (jsterslöf curia principalis habet 12 oras terrae. est larga in semine».-- Den tidigare omnämnda donationen från 1145 riirde ärkebiskopens jord. Skånelagen talar om bondejorden, och »curia principalis» i (isterslöv ingår i Roskildebiskopens jordagods i Skåne. VI Från det agrara silvermåltet var steget inte långt till den s.k. g u 1 d V ä r d e r i n g e n. Den innebär nämligen endast, att man i kamerala sammanhang i stället för att ange arealen räknar med dennas värde. Om det gällde mindre ytenheter, såsom örtugland. angavs värdet i silver, men vid större arealer uttrycktes värdet i guld. Den svåra frågan är emellertid att avgöra, hur -' Ilolmbäck-Wessön, .Svenska laintskapslafjar IW Skånelafjen. s. 40. -- P. Laiirulsen. Oni Skyldjord, s. 20.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=