politi och förvaltningsrätt i ett rättsgenetiskt perspektiv skola och omsorg. Fursten var inte bara domare och ordningsvakt, utan även den gode herden som för sin flock i vall. Så var åtminstone den vackra teorin. Vilka områden som hörde till politin var emellertid ytterst en politisk fråga som styrdes av statsledningarnas ideologiska inställning, något som naturligtvis varierade högst väsentligt mellan olika statsbildningar. Politi hade med andra ord en oklar innebörd. “Politi”kom sedan under 1700-talet att uppfattas som något slags universellt normativt vetande om hur ett land bäst ska styras. Läran förutsatte att landets regering ”visste allt om allt”, varför statistik, kartografi, jordregister etc. pekades ut som ämbetsmännens normala arbetsverktyg. Men den handlade även om att känna till expanderande kunskapsfält som ekonomi, demografi, juridik, medicin osv, och den avsågs gripa in på minst lika många samhällsområden, bland annat handel, manufaktur, teknik, jordbruk, bergshantering, tjänsteförhållanden, fattigvård, skola, sjukvård, vägar, sjöfart, konst, religion och moral. Framför allt i Tyskland gjorde vetenskapen Policeywissenschaft sig gällande med stor kraft.8 Men under 1800-talet var Västeuropas samhällen som sagt i snabb förändring: befolkningsökning, underskott av arbetskraft byttes till överskott, proletarisering, urbanisering, med tiden industrialisering och tillkomsten av stora kollektiva system. Som redan har nämnts utgick den gamla tidens synsätt från att privaträtt (civilrätt) definierades från den offentliga, stat och samhälle hängde intimt samman. Det lät sig väl sägas i ett statiskt och småskaligt samhälle, men ifrågasattes under 1800-talets förändringar. En gryende liberalism underblåste idéer om stat och samhälle som två skilda system. Med samhälle förstods ett förbund av fria medborgare, där någon underkastelse inte fick förekomma, annat än efter avtal. Staten skulle inte vara en uppfostringsanstalt utan en säkerhetsinrättning. Det var en vacker teori – nästan lika vacker som den vilken den tänktes ersätta, alltså den om samhälle och stat som en kropp. 8 Pauly 2000; Stolleis 1988; 2004; Jellinghaus 2006. 84 Mot en ny ordning 2:3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=