RS 28

myndigheter att lita på. den svenska demokratins grundbult 54 1840–1856 Fyra nya ämbetsverk/myndigheter etableras som kommer att administrera stora och viktiga infrastruktursatsningar som järnvägarna, vägbyggena, telegrafin och den offentliga statistiken** 1842–1862 Omfattande reformer av skolsystemet. Obligatorisk och gratis utbildning för alla introduceras och implementeras under 1860-talet. 1845 Regeringens rätt att konfiskera tidningar upphävs, vilket i praktiken leder till etableringen av en allmän pressdriven debatt om offentlig politik från och med det sena 1850-talet. TABELL 1 3 1845 De sista adliga privilegierna rörande rätten till högre poster inom statsförvaltningen avskaffas. 1845 Lika arvsrätt för män och kvinnor införs. 1846 Skråsystemet avskaffas. Reformer som ändrade den svenska statsförvaltningens legitimitet. 1848 Den svenska aktiebolagslagen införs. Aktieägarna blir bara ansvariga för sitt aktiekapital, inte för bolagets skulder. Som följd av lagen påbörjas omfattande satsningar inom svensk industri. 1855–1860 Stor översyn av lönesystemet inom statsförvaltningen leder till upprättandet av ett centralt reglerat kontantlönesystem. 1858 Religionsfrihet införs. 1860 Rätten att lämna statskyrkan för andra trossamfund erkänns. 1862 Kommunalförordningarna klubbas igenom, vilket innebär att Sverige för första gången får kommuner med viss självstyrelse, skilda från kyrkans uppgifter. Samma år införs en förordning om landsting, och Sverige får därmed en politisk mellannivå med ansvar för hälso- och sjukvård. Förordningarna upphöjdes sedermera till lag 1866 och innebar att landet fick en mer decentraliserad politisk struktur. 1863 Nya regler införs för universitetsutbildningar, vilket bland annat innebär högre krav för universitetsexamina. 1864 Frihandel etableras och näringsfrihet införs. 1868 Riksdagen avskaffar direkta betalningar för tjänster från medborgare till enskild statstjänsteman – avgifterna är från och med nu statlig egendom, inte statstjänstemannens. 1869 Omfattande skattereform där riksdagen beslutar att skatter måste betalas in i form av pengar – inte i varor. Indelnings- och grundskatteväsendet reformeras. 1874 Judar får, i princip, samma medborgerliga rättigheter som svenskar (tillåts till exempel vara ledamöter av riksdagen och vara statstjänstemän). 1876 Omfattande omorganisering av många av de centrala ämbetsverken, från kollegialt beslutsfattande enligt domstolsmodell till det så kallade byråsystemet där enskilda ämbetsmän beslutar efter föredragning. 1878 Ackordsystemet avskaffas och ett pensionssystem för statstjänstemän införs. Ackordsystemet beslutas vara helt avskaffat 1886. ** År 1841 bildades Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader, som hade ärenden rörande vägar och kanaler, 1853 bildades Kongliga Telegrafverket och 1856 grundades Kungliga järnvägsstyrelsen. Statistiska centralbyrån inrättas 1856 3 Tack till fil.dr Maria Cavallin Ajmer, som tillhandahållit stora delar av denna information.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=