argumentet lagens grund i 1800-talets förvaltningsrätt historia: framväxten av ett kommittéväsen.22 Historiker och statsvetare framhåller att detta inte bara är utmärkande för en svensk form av maktutövning, utan att kommittéväsendet är unikt; det finns ingen riktig motsvarighet i andra länder.23 All slags maktutövning kräver en beredning.Ett praktiskt villkor är att beslutsunderlaget utarbetas av en begränsad aktörsgrupp. Men aktörerna behöver inte vara sakkunniga experter. Normalfallet är också att beredningen organiseras inom ramen för regerings- och riksdagsarbetet. Utmärkande för kommittéväsendet är att villkoren är annorlunda i dessa avseenden.För det första tillsätts kommittéer för en viss utredningsuppgift. Medlemmarna är för ändamålet utvalda sakkunniga. Kommittéerna är expertorgan. Redan under 1600-talet utvaldes kommittéerna enligt kriterier som duglighet och kompetens, inte börd eller ståndstillhörighet. För det andra åtnjuter kommittéerna ett stort mått av självständighet i arbetet. De yttre ramarna för arbetet (tillsättning, upphörande, hur kunskapen ska användas etc.) är givetvis en maktpolitisk fråga, men påfallande för det svenska kommittéväsendet tycks vara att arbetet bedrivs med den frihet och den självständighet som annars förknippas med vetenskaplig forskning.24 Följande är en alltjämt relevant definition: Dessa egenskaper är alltjämt utmärkande för kommittéväsendet. Men det faktum att det uppstod under 1600-talet innebar två saker. För det första var kommittéväsendet tydligen ett delmoment i framväxten av en 22 Ett standardverk är G. Hesslén, Det svenska kommittéväsendet intill år 1905. Dess ställning, uppkomst och betydelse, Uppsala 1927. 23 L. Trägårdh, Democratic Governance and the Creation of Social Capital: The Discreet Charm of Governmental Commissions, i: State and Civil Society in Northern Europe. The Swedish Model Reconsidered, (ed.) L. Trägårdh, New York 2007. 24 1643 års lagcommission är den första ”fullt självständiga sakkunnig-kommittéen” (Hesslén s. 43f.). Med självständighet menas att kommittén gavs frihet och resurser att arbeta oberoende av tid och plats för riksdagsmöten. 25 Hesslén s. 6. 160 En kungl. kommitté är en omedelbart eller medelbart av Kungl. Maj:t för en viss fråga [...] tillfälligtvis förordnad, fristående utredningsapparat, vilkens arbetsresultat är ämnat att läggas till grund för ett statsmakternas beslut och vilkens arbetssätt, sammansättning och funktionstid i sista hand beror av Kungl. Maj:t.25
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=