kapitel ii •mats kumlien och föränderliga politibegreppet, och helt tydligt på den offentliga sektorns expansion under 1600- och 1800-talen. Men hur är det med ”förvetenskapligandet? Enligt utländska rättshistoriker växte den moderna förvaltningsrätten fram i ett samspel mellan lagstiftning, rättsvetenskapoch avgöranden från nyinrättade förvaltningsdomstolar. Ja, visst kan vi konstatera att även i Sverige medförde perioden 1880-1940 kraftig tillväxt av lagstiftning i stället för förordningar, liksom av praxis från Regeringsrätten, JOoch centrala myndigheter. Blomberg, Reuterskiöld, Sundberg och Herlitz bidrog alla till utarbetandet av förvaltningsrättens ”allmänna del”. En försiktig interaktion uppstod mellan lagstiftning, akademiker och Regeringsrätten. Som vi sett hänvisade mellankrigstidens svenska rättsvetenskapsmän (givetvis var det ett samtal mellan män) till praxis när det gällde mejsla ut centrala begrepp och principer. Även på den punkten skulle man kunna se en parallell till den kontinentala rättshistorien, om än med en typiskt svensk ”nedtagning” till mindre pretentiösa uttryckssätt och mindre invecklade systematiseringar. Tyvärr skedde referenserna ganska inkonsekvent. Detta om praxis i doktrinen. Menmanvill dessutomgärna fråga:hur var det med doktrinen i praxis? Hur och när åberopades skrifterna från förvaltningsrättens professorer i Regeringsrättens avgöranden? Det vore inomvetenskapligt och politiskt intressant att mer systematiskt än vad som hittills skett studera dynamiken mellan lagstiftare, domare och akademiker under den svenska modellens storhetstid. Det gäller särskilt som formell lagreglering av den svenska förvaltningsrättens ”allmänna del” saknades fram till förvaltningslagen år 1971, då många av de principer och begrepp som kunnat utläsas av Regeringsrättens praxis, och rättsvetenskapens texter, omsattes i lagregler. Lagstiftningen löpte ut från en motion 1942 av Herlitz då den nya Rättegångsbalken skulle införas.108 Kanske var de olika åsikterna bland rättsvetenskapens utövare tecken på att svensk förvaltningsrätt blivit ”vuxen”. I början av 1940-talet, liksom på 1840-talet och omkring 1910, var rekryteringsunderlaget tunt inom ämnet, vilket medförde vakanser och dålig tillgång på lärare i Upp108 MotionFK1942:141. 127
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=