politi och förvaltningsrätt i ett rättsgenetiskt perspektiv Från 1800-talets mitt expanderade förvaltning och rättslig reglering i Sverige. Nya och omfattande uppgifter lades ofta på kommunerna, som knöts närmare ”det offentliga”. Staten ökade resurserna till de juridiska fakulteterna, lärartjänster mångdubblades, rättsvetenskaparna blev alltmer specialiserade. Förvaltningsrätten utvecklades från läroämne till vetenskap, från diversehandel till självständig disciplin med ”allmän” begreppsapparat och fokusering på tre speciella områden, social-, politi- och näringsrätt. Kommunalrätt etablerades som nytt delämne, medan ekonomi och förvaltningslära i huvudsak sorterades till andra fakulteter. Kontakterna med utlandet var omfattande. Fransk och framför allt tysk doktrin gav tydliga impulser till ideologier, argument och begrepp som besvär, ogiltighet, anhängiggörande, jäv, beredning och kommunal egen- respektive självförvaltning. ”Förvaltningsakt” (acte administratif, Verwaltungsakt) försvenskades i viss mån till ”myndighetsutövning”. Samtidigt tryckte man starkt på den svenska förvaltningens egenart och fördelar – ”det svenska rättsarvet” – t.ex. myndigheternas självständighet, förbudmot ministerstyre, lokalt självstyre och inte minst offentlighetsprincipen. Från en gemensam utgångspunkt komman emellertid fram till olika slutsatser. Efter den inledande perioden av samling och konsolidering, ca 1890-1925, uppstod nämligen från slutet av 1920-talet olika skolor eller ”hus”. Oenighet fanns, bl.a. om arbetsrätt, kyrkorätt och finansrätt hörde till ämnet. Meningarna delade sig även om rättsvetenskaplig metod, den offentliga rättens källor och inte minst om vanlig myndighet (i sista hand Kungl. Maj:t) eller allmän domstol skulle överpröva förvaltningsbeslut. I diskussionen fanns dessutom omisskännliga inslag av den, på sina håll ännu idag, livskraftiga traditionen att mobba ”icke-jurister”. Vi har tidigare konstaterat att den kontinentaleuropeiska historieskrivningen inte passar in på Sverige i fråga om den stränga distinktionenmellan rättskipning och förvaltning, däremot i viss mån på det oklara 126 Slutord 4
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=