kapitel ii •mats kumlien Det är svårt att tycka något annat än att han gick till väga ytterst noggrant och systematiskt med klara ambitioner att skapa en struktur för den expanderande massan av regler. Blombergs insats har nog underskattats i vissa avseenden. Han röjde en hel del i den vildvuxna floran och efterföljarna kom inte alls till en helt oöverskådlig skog. Och även om han var konservativ i många frågor, till exempel allmän rösträtt, stödde han andra reformförslag, som kvinnors rätt till vissa statstjänster. Dessutom förordade han med särskilt eftertryck inrättandet av en högsta administrativ domstol. Han hänvisade då både till regeringens arbetsbörda och till rättsstatens krav på att myndigheters beslut skulle kunna överprövas i domstol.56 Blomberg avled i oktober 1909. Det saknades då någon given kandidat som kunde ta över ämbetet. I stället valde fakulteten att kalla professorn i juridisk encyklopedi, romersk rätt och internationell privaträtt, Carl Axel Reuterskiöld, som skulle inleda en helt ny epok i den svenska förvaltningsrättens historia.57 Somvi sett tog det lång tid i Lund innan verklighetens undervisning hann i fatt den skriftliga regleringen av ämbeten. Det var inte första gången. Fakulteten hade redan 1844 tillsatt en professor i ”administrativrätt”, men först ett halvsekel senare, 1893, dök ämnet upp i examensbetygen. Dessutom examinerades fortfarande separat i närliggande ämnen som finansrätt, sjörätt, nationalekonomi och kyrkorätt.58 Fakulteten påpekade själv spretigheten. I en skrivelse 1897 hette det att 56 Riksdagstrycket 1899, FK17:22, 24; FK III: 22, 2. Se även debatten om ärendet i Riksdagstrycket 1893. 57 UJFP8, 16 och 27 november 1909. 58 LJFP31 Maj 1893, § 89, ”Anstäldes juris utriusque kandidatexamen med Filosofie Kandidaterna V. Carlheim-Gyllensköld och C. Fr. af Klercker samt juris studeranden C. Sjunnesson och E. Lindberg… Allmän administrativrätt”. 59 Weibull, Jörgen, 1968, s. 249-250; LJFP 26 maj 1897, § 69. 105 • Lund 1890-1910 ”professuren i ’administrativrätt och nationalekonomi’ utgöres i själva verket av fem särskilda, delvis omfattande och disparata ämnen; nationalekonomi, finansrätt, näringsrätt, växelrätt och kyrkorätt.”59
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=