personer i Sverige. Endast för den tredje klassen av hovrättens ledamöter, de ofrälse, krävdes juridisk examen; första och andra klassen besattes med riksråd och andra adelsmän vilka kanske ansågs tillräckligt bildade i sig. Lars Sparre påbörjade bygget av sitt palats på Riddarholmen 1630. Han var lantmarskalk vid 1630-talets riksdagar, blev vicepresident i Svea hovrätt 1640 och riksråd 1641. - Lars Sparre avled 1644. Född 1613. Efter viss hovtjänst inledde han som 18-åring en framgångsrik militär bana under trettioåriga kriget. Han blev överste 1633 (20 år gammal!), generalmajor 1638, fältmarskalk och riksråd 1646. Wrangel hade efter Lars Sparres död underhandlat med dennes arvingar om köp av det nybyggda palatset på Riddarholmen; han förekoms av drottning Christina, som skänkte det till Wrangel 1648. Samma år blev han generalguvernör i Pommern. Detta tycks ha varit hans bestående och viktigaste uppgift livet ut. Han hade dock åtskillig verksamhet också i det egentliga Sverige. Bl. a. byggde han de två största enskilda palatsen i Sverige, på Riddarholmen och Skokloster. Han blev greve 1656, riksamiral 1657 och riksmarskalk 1664. ödd 1590. Han vistades i sin ungdom vid hovet och blev kammarherre hos Gustaf II Adolf 1611. Några juridiska studier är inte kända, men 1627 blev han assessor i Svea hovrätt. Vid den tiden fanns det mycket få akademiskt utbildade 2 1 car l gus ta f wrange l l ar s er ic son s parre BYGGHERRARNA F
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=