skyndat ganska långsamt. Många som använder miljön för fotografering och filminspelning är glada för det. När Adolf Fredrik som nyvald kronprins gjorde sitt intåg i Stockholm 1743 och skulle tas emot i Kungshuset, ställde det trånga utrymmet till problem. De första vagnarna i processionen fick stanna strax efter bron vid kyrkogårdshörnet och passagerarna gå till fots sista biten (medan vagnarna körde bakom kyrkan). Kronprinsens vagn ensam körde in på gatan och stannade utanför nedre borggården, som var för trång för att ett ekipage med tre par hästar skulle kunna köra in och vända där. Vagnen körde omedelbart bort uppför “Cancelliebacken” så att de sista vagnarna kunde komma fram och alla hasta ur för att hinna ikapp processionen till fots in i Kungshuset. Ingen vet hur trafikkaoset högst uppe på holmen reddes ut. Här återges (bild3) en detalj ur Brolins karta över Stockholm 1771. Framför Wrangelska palatset ser man på nuvarande Birger Jarls torg en trekantig borggård, huset Trekanten samt kyrkogården med tre gravkor och en del träd. Alla adelspalatsen har med tiden övergått i statlig ägo. De hyser domstolar och ämbetsverk samt har kompletterats med en del nybyggnader: Gamla riksdagshuset, Riksarkivet och Norstedts förlag. På Riddarholmen residerar nu, förutom Svea hovrätt med Miljööverdomstolen, Regeringsrätten och Kammarrätten i Stockholm, Kammarkollegium och Justitiekanslern samt en del mindre myndigheter. - Statens Fastighetsverk förvaltar i stort sett hela Riddarholmen med dess byggnader. Svea hovrätt disponerar nu tre palats på Riddarholmen: Wrangelska, Rosenhaneska och Hessensteinska palatsen med adressnumren 16, 10 och 2 vid Birger Jarls torg. Lokaler för två av hovrättens avdelningar finns i Gamla Riksdagshuset, Birger Jarls torg 5. (Anm. En definition av ordet “palats” är: en adelsmans residens i staden, till skillnad från borgerskapets “hus”, som dock ibland kan vara väl så stora.) 20
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=